SFI behöver göras om från grunden
Sfi-undervisning Bristerna inom SFI är omfattande - från styrnings- till undervisningsnivån. Och över hälften av lärarna saknar utbildning i svenska som andraspråk. Det visar den nya SFI-utredningen.
Trots att undervisningen med Svenska för invandrare, SFI, funnits i 50-år i Sverige så behövs det ett rejält omtag av utbildningen.
– SFI är spretigt och vildvuxet och mycket måste fixas till från grunden. Det går inte att lappa och laga längre, konstaterar utredaren Karin Sandwall.
I förra veckan tog utbildningsminister Anna Ekström emot den statliga utredningen i betänkandet ”Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk”.
SFI-undervisningen är lite av ett lotteri
Utredningen visar att förutsättningarna för Sveriges SFI-studerande, att klara sina studier, ser väldigt olika ut beroende på i vilken kommun de bor i och vad som erbjuds där.
Regeringen presenterade nyligen skärpta krav på språkplikt vid försörjningsstöd tillsammans med samarbetspartierna L och C.
– SFI ska vara likvärdigt i landet men det är den långt ifrån att vara idag. Ska man skärpa kraven på den enskilda så är det också viktigt att ställa högre krav på huvudmännen när det gäller undervisningen, säger Karin Sandwall.
Utredningen har därför föreslagit att kommunerna får ett kommunalt språkansvar (KSA) att aktivt verka för att nå individer, motivera och stödja dem så att de påbörjar och avslutar sina studier.
Utredningen visar nämligen att det idag finns omfattande brister på alla beslutsnivåer kring hur SFI styrs och leds, vilken kunskap och kompetens det finns om vad som fungerar och hur relevant och effektiv undervisningen är i kommunerna och hos enskilda anordnare, som driver SFI på entreprenad.
Den beprövade erfarenhet som finns på sina håll stannar i enskilda verksamheter och det finns brister i det statistiska underlag som tas fram.
– Det är helt absurt att det statistiska underlaget är så bristfälligt. Det behöver verkligen rättas till så inte beslut kring SFI fattas på fel grunder, säger Karin Sandwall.
Det har inte heller forskats på SFI i någon större utsträckning för att få en djupare kunskap om vad som fungerar. Det vill utredningen nu åtgärda genom forskningsprojekt och forskarskola.
– Det klagas ofta på SFI utan att man tittar på förutsättningarna som de får och utan att fundera över varken hur styrning och ledning fungerar eller vilken kunskap och kompetens som finns, säger Karin Sandwall.
De studerande erbjuds i ökad omfattning digital undervisning, och det vill utredningen reglera och förordar närundervisning i första hand.
Det är helt i linje med Lärarförbundets krav konstaterar förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand:
– Fysiskt närvarande lärare och elever är det som ger bäst resultat, det visar all forskning. Detta gäller speciellt SFI som har en stor andel elever med låga språkkunskaper och kort språkbakgrund, säger hon.
Språkinlärningen kan bli lidande
En del kommuner har kombinationsutbildningar där exempelvis yrkesutbildningar och språkundervisningen varvas i olika grad. För vissa studerande fungerar det bra medan det kan påverka själva språkinlärningen för andra så de får svårt att klara vardagslivet och hjälpa sina barn i skolan.
– Målet för Komvux är numera även att de ska bidra till den regionala kompetensförsörjningen och det har fått ett väldigt genomslag i vissa kommuner. Det har på sina håll uppstått en dragkamp ifall SFI ska vara en utbildning som bygger grunden för individen eller om det snarare ska vara en arbetsförmedling där SFI ser till att den enskilda får jobb så fort som möjligt, säger Karin Sandwall.
Utredningen har visat att det är oklart om eleverna verkligen får de 15 timmars lärarledd SFI-undervisning som de har rätt till i snitt per vecka. Det finns kommuner som erbjuder de studerande mindre än hälften av den undervisningstid som andra kommuner ger.
– Det kan skilja från 400 till 1000 timmar, i en och samma kurs, när vi har jämfört kurs 1 B i olika kommuner, säger Karin Sandwall.
Det finns också omfattande brister när det gäller att individanpassa undervisningen så den bli effektiv och relevant. Orsakerna är främst att det i låg omfattning görs kartläggningar och individuella studieplaner för de studerande.
Utredaren lyfter fram att studerande kan gå år efter år i vissa kommuner utan att de har koll på elevernas progression och behov av stöd.
Enorma skillnader i kostnader
Även kostnaderna för undervisningen som redovisats per studerande och år varierar kraftigt från 2 800 kr till 897 700 kronor.
– Dessa stora skillnader tyder på brister i underlaget som gör att statistiken inte går att använda som tillförlitligt underlag, säger utredaren.
Det råder stor brist på utbildade SFI-lärarnas och utbildningsnivån varierar kraftigt mellan kommunerna.
- Över hälften av lärarna har inga högskolepoäng alls i svenska som andraspråk (sva).
- 17 procent har varken pedagogisk högskoleexamen eller högskolepoäng i sva.
Inte ens en tredjedel (29 %) av alla som arbetar inom SFI uppfyller de krav som gäller på att ha en pedagogisk högskoleexamen och minst 30 högskolepoäng i svenska som andra språk.
– Du kan ha vilken typ av lärarexamen som helst och arbeta inom SFI och vi hittade 19 olika typer av lärarexamen men de flesta som arbetade med SFI är lärare med examen mot yngre åldrar, säger Karin Sandwall.
Det behövs en mer relavant utbildning
Utredaren vill att kraven ska höjas till 90 högskolepoäng och att svenska som andraspråk profileras för att bli mer relevant för SFI-lärare. Man föreslår att det ska bli lättare att validera sin yrkeskunskap och att det ska finnas övergångsbestämmelser.
– Det blev ett väldigt motstånd när vi först önskade 90 HP i sva så vi har inte lagt ett förslag om exakt antal poäng utan vi lyfter fram vad som bör ingå i en ny utbildning. Och att några lämpliga lärosäten får i uppdrag att ta fram profilerade utbildningar. Vi får se vad de landar i, säger Karin Sandwall.
Johanna Jaara Åstrand säger att utbildningssatsningarna som föreslås verkligen efterfrågas av lärarna inom komvux. Men hon betonar att det också krävs bättre arbetsvillkor för att locka fler lärare till yrket:
– Det handlar både om lön och arbetsbelastning, men även att få jobba inom en verksamhet med fokus på kvalitet, inte kortsiktig vinst. Regeringen måste se över entreprenadsystemet inom komvux, poängterar hon.
Förslag som SFI-utredningen lägger fram
Ett antal av de förslagen som utredningen lägger fram är inom:
Kunskap och kompetens:
• Lärosätena ska erbjuda profilering av högskolekurser i svenska som andraspråk. Det ska också tas fram en plan för hur behörighetsreglerna ska kunna höjas för lärare som arbetar med SFI och svenska som andraspråk inom Komvux. Validering och övergångsbestämmelser bör också finnas.
• Skolverket ska ordna olika former av kompetensutveckling och rikta regionala insatser för att utveckla verksamheterna.
• Forskningen om SFI ska få möjlighet att öka med hjälp av forskningsprojekt och forskarskola
Relevant och effektiv undervisning:
• Reglera distansundervisningen som idag pågår i vissa kommuner. I första hand bör utbildningen bedrivas med i skollokaler med närundervisning av lärare.
• Skolinspektionen ska göra kvalitetsgranskning av den distansutbildning som sker inom SFI
• Det ska ske obligatorisk kartläggning av elevens kunskaper vid start med hjälp av Skolverkets befintliga material och varje elev ska ha en individuell progressionplanering.
Styrning och ledning:
• Rätten till SFI ska finnas under fyra år men därefter ska det ska vara möjligt att få en individuell förlängning med ett år i taget. Grundtanken är att elever som har svårigheter ska få stöd för att klara kursen – inte att studietiden ska förlängas.
• Kommuner bör mer aktiv verka för att nå individer, motivera och stödja dem att påbörja och slutföra studierna sammanhållet inom SFI.
• Ett kommunalt språkansvar (KSA) bör införas för kommunerna
• Det behövs tas fram bättre planerings- och beslutsunderlag både gällande elever och verksamheten.
