Yngre elever allt mer negativa till skolan
Studiero Elever i årskurs 5 har blivit alltmer negativa till skolarbetet på senare år och en av fem flickor i årskurs 5 känner sig rädda för andra elever. Studieron har också försämrats bland de yngre eleverna. Det visar Skolinspektionens nya Skolenkät.
Skolinspektionens skolenkät har besvarats av 720 000 elever, lärare och vårdnadshavare på samtliga grund-, grundsär- och gymnasieskolor i Sverige under 2017-2018.
Ungefär tre av tio elever säger att de saknar studiero. Jämfört med den tidigare skolenkäten från åren 2015-2016 har andelen elever som saknar studiero ökat i årskurs 5. Minst nöjda med studieron och tryggheten är flickor och missnöjet stegras i de högre årskurserna men är även större bland de yngre flickorna än pojkarna.
Vad det beror på att ordningen och tryggheten minskat bland de yngre eleverna har Skolinspektionen inte analyserat.
– Det är svårt att hitta en förklaring, men man kan möjligtvis fundera på om personalrörligheten påverkar. Yngre elever är mer beroende av kontinuerliga kontakter med sina lärare, men det är lärarbrist med fler korttidsanställningar som följd, säger Helén Ängmo till TT.
Bland lärarna är bilden tudelad kring studieron. Nio av tio anser att eleverna har studiero. Samtidigt uppger tre av tio lärare att större delen av undervisningstiden på lektionen upptas av att upprätthålla ordning under lektionen.
– Jag vet inte riktigt hur man ska tolka de svaren som lärarna ger. Kanske upplever de själva att det är stökigt men tror inte att eleverna tycker det, säger Hans Flygare, ombudsman och expert på arbetsmiljöfrågor på Lärarförbundet.
Han konstaterar att lärare generellt har en krävande arbetsmiljö och att det ställs höga krav på lärare att fånga upp elever och vara förberedda på lektionerna.
– Vi har många superduktiga lärare. Men ibland kan man ha behov av perioder där man inte är på topp, men det blir allt svårare att få vara halvbra på jobbet i dag, säger Hans Flygare.
Eleverna i årskurs 5 upplever att skolarbetet blivit mindre lustfyllt, roligt, intressant och stillar deras nyfikenhet i mindre grad än elever svarade på motsvarande frågor för några år sedan. Det gäller även eleverna i 9:an. I årskurs 9 är det också allt färre elever som upplever att vuxna reagerar om de får reda på att en elev har blivit kränkt och arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling. Men det varierar mycket mellan olika skolor. Det finns skolor där hälften av eleverna upplever att de vuxna inte reagerar vid kränkningar medan det på andra skolor bara är några få elever.
Det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar i årskurs 9 och i gymnasieskolans år 2, där flickorna är mer negativa i sina svar på samtliga frågeområden förutom att ”lärarna ger dem samma förutsättningar som killar”. Men killarna håller inte med om just den frågan. Om de anser sig förfördelade eller anser att tjejerna får bättre förutsättningar ger inte frågan svar på. Till skillnad från äldre elever är flickorna i årskurs 5 inte genomgående mer negativa i sina svar än pojkarna. De är något mer positiva än pojkarna till frågor om stimulans i skolan men mer negativa när det gäller studiero och trygghet. Bland annat är 20 procent av flickorna rädd för någon elev på skolan medan 15 procent av pojkarna är det.
Flickor oftare otrygga och saknar oftare studiero
Flickorna är mer negativa i sina svar i årskurs 9. KÄLLA: Skolinspektionen
