”Viktigt att hålla koll på vilka som erbjuds distansundervisning”

Sverige har fram till nu haft ett ganska strikt regelverk kring hur och när elever får ta del av fjärr- eller distansundervisning. För att få ha fjärrundervisning, där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid, måste elever ha en handledare närvarande i den lokal där de sitter medan läraren finns på en annan plats och undervisar dem med hjälp av digital teknik på exempelvis en bildskärm. Det är bara tillåtet i modersmålsundervisning, moderna språk, teckenspråk, studiehandledning på modersmål, samiska i sameskolan och integrerad undervisning i grundskolan enligt dagens regelverk.

Distansundervisning, där elever och lärare kan vara åtskilda både i tid och rum och arbeta med interaktiv undervisning via exempelvis digitala plattformar är bara tillåtet, enligt skollagen i vissa undantagsfall. Det är bara de huvudmän som ansökt och godkänts som utförare av den typen av utbildning av Skolinspektionen som får använda detta i undervisningen vid en särskild skolenhet.

Regeringen har tagit fram nya förslag på hur distans- och fjärrundervisning ska få användas framöver. Förslaget skulle ha lagts fram i en proposition i dag den 17 mars men regeringen har inte lagt fram den ännu. Enligt Utbildningsdepartementet väntas den dock komma inom kort.

I lagrådsremissen, som presenterades den 28 februari och som ligger till grund för propositionen, föreslogs det att bland annat elever som inte kan vara i skolan av medicinska skäl eller som bor utomlands delar av året skulle kunna få distansundervisning. Eleverna skulle kunna sköta undervisningen på egen hand hemma och komplettera med enskild när- eller fjärrundervisning någon gång per vecka. Och man öppnade också upp för att fjärrundervisning ska kunna ske i fler ämnen och årskurser än i dag.

Regeringen har tänkt att detta ska träda i kraft från den 1 augusti i år.

Skolverket har också nyligen gått ut med vilka möjligheter skolorna har att använda distans- och fjärrundervisning vid de särskilda omständigheter som nu råder. För att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen kan skolor exempelvis hävda sin rätt att erbjuda fjärr- och eller distansundervisning av medicinska eller liknande skäl när exempelvis elever är eller misstänks vara smittade innan en grundskola har stängts för alla elever.

– Men eftersom det kan komma att prövas av Skolinspektionen i efterhand om skolhuvudmän och rektor följt skollagstiftningen så är det viktigt att hålla koll på vilka elever som erbjuds fjärr- eller distansundervisning och på vilka grunder, säger Linnéa Plöen Casterud, utredare på Lärarförbundet.

När väl en skola har stängts, på de grunder som regeringen nyligen presenterade, får huvudmannen besluta att eleverna ska få både fjärr- och/eller distansundervisning. Det gäller också alla gymnasieskolorna som nu stängs.

Linnéa Plöen Casterund poängterar dock att om en skolhuvudman vill räkna av den digitala undervisningen mot den garanterade undervisningstiden, som eleverna har rätt till, så gäller det att skolan bedömer och beslutar hur många timmar distansundervisningen motsvarar för eleverna.

– Yttersta har skolhuvudmannen ansvaret men det kommer ligga på rektorn att avgöra hur mycket undervisning som ska räknas och det kommer nog bli en utmaning eftersom förutsättningarna på skolorna kommer att vara väldigt olika, säger hon.

Linnéa Plöen Casterud tror inte att problemen kommer bli lika stora på gymnasieskolan som för grundskolan när det gäller tillgång till exempelvis bärbara datorer eller liknande för eleverna. Men många kommer nog råka ut för att nätverken blir överbelastade. Och alla elever har inte tillgång till internet och snabba uppkopplingar vilket kan påverka hur mycket undervisning som kan ske digitalt.

– Skolorna kommer helt enkelt att få laga efter läge, säger Linnéa Plöen Casterud.