Tynande tillvaro för gymnasiets humanistiska program

688 elever. Så många började läsa år 1 på humanistiska programmet i höstas. Det är endast fem promille av det totala antalet förstaårsgymnasister innevarande läsår. Minskningen i antal elever är drygt 20 procent sedan förra läsåret. Den nedåtgående trenden har pågått sen 2011/12, med undantag för ett läsår (se grafik).

Torun Rudin, enhetschef på Skolverket, tror att det minskande elevantalet kan förklaras både av bristande intresse och att utbildningen erbjuds av allt färre skolor. Omständigheter som går hand i hand.

Björn Rosdahl, lärare på humanistiska programmet.

Björn Rosdahl undervisar i historia och film- och tv-kunskap på humanistiska programmet på De Geergymnasiet i Norrköping. Här har man lyckats få ihop ihop en ny klass på 20-30 elever per år sedan sedan läsåret 2011/2012.

Han kallar det vikande intresset på nationell nivå ”tragiskt”.

– Det är väldigt märkligt i ett samhälle där språk lyfts fram som något viktigt och relevant att programmet där det primärt kan studeras inte har söktryck, säger han.

Björn Rosdahl menar att dåliga erfarenheter av språkundervisning på högstadiet både gör elever obenägna att söka programmet – och dåligt rustade för gymnasiets språkundervisning.

– Elever som läst spanska på högstadiet har kanske haft fem, sex olika lärare och i bästa fall var någon av dem behörig, säger Björn Rosdahl, som tror att det behövs politiska beslut och satsningar för att förändra situationen.

– Jag tror att det som skulle kunna rädda humanistiska programmet är en satsning på språklärare, helt enkelt, säger Björn Rosdahl.

Torun Rudin på Skolverket är inte främmande för bilden.

– Vi vet att det finns stora svårigheter vad gäller att rekrytera och behålla behöriga språklärare, inte minst i grundskolan. Vilken undervisning du får av din lärare i klassrummet påverkar naturligtvis både kunskaper och motivation att läsa vidare jättemycket, säger hon.