Svenska skolgårdar krymper

Utvecklingen är oroväckande, anser Boverket.

– Vi vet ju att utemiljön spelar en stor roll för barns lek, lärande och hälsa, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt och utredare vid Boverket.

Samtidigt som städerna förtätas har det funnits tecken på att skolgårdarna minskat i storlek. Nu har SCB på uppdrag av Boverket granskat cirka 5 000 skolgårdar.

Skolgården på Nytorpsskolan i Stockholm.

Resultatet av undersökningen visar att den genomsnittliga friytan per grundskoleelev var 44,8 kvadratmeter för läsåret 2016/2017. Det är en minskning med 3,7 kvadratmeter jämfört med läsåret 2014/2015.

– Det är stora barnkullar och fler barn i skolorna. Men sedan bygger man också ut befintliga skolor på skolgården så det blir mindre skolgårdsyta kvar, säger Ulrika Åkerlund.

Hon säger att det är oroväckande att skolgårdarna krymper så snabbt.

– Man behöver nog ställa sig frågan om det här är en utveckling som man vill ska fortsätta eller om man ska göra något aktivt för att bromsa in den.

Föga förvånande har eleverna i större städer minst yta att röra sig på. Läsåret 2016/2017 hade eleverna i Stockholms län i genomsnitt 25,6 kvadratmeter per person medan barnen på Gotland hade 77,2 kvadratmeter.

Det är även stora skillnader i yta beroende på vem som driver en skola. De kommunala grundskolorna hade drygt 18 kvadratmeter mer friyta per barn jämfört med friskolor förra året.

– Det finns flera friskolor som har etablerat sig i lokaler som inte var avsedda för skolverksamhet från början, säger Ulrika Åkerlund.

Enligt Boverkets planeringsriktlinjer är 30 kvadratmeter friyta per barn ett rimligt mått, men kartläggningen visar att omkring 480 000 grundskoleelever, drygt 40 procent, under förra läsåret hade en yta som understeg det.

– Friytans storlek i sig är också en viss kvalitet för barnen. På en skolgård som är tillräckligt stor, rymlig, varierad och grön så får ju barn mer än en tredjedel av sitt dagliga behov av fysisk aktivitet, säger Ulrika Åkerlund.