Svalt intresse för lärarassistenter – så mycket har de sökt

Regeringens skolpolitiska flaggskepp gör inte någon särskilt imponerande jungfrufärd. Totalt begär kommunala och fristående huvudmän knappa 40 procent, eller 180 miljoner av de nära en halv miljard kronor som är avsatta för 2019.

Storkommunerna Göteborg och Stockholm förhåller sig helt olika till pengarna.

Göteborg begär ut i princip hela den summa som staten har avsatt, 17,8 miljoner kronor. I Stockholm har förvaltningen valt att ansöka om 3,3 av de avsatta 28,5 miljoner kronorna. Här är bidraget en fråga för varje rektor.

– Vi är positiva till statsbidraget men vi kommer inte tvinga skolor att söka statsbidragen eftersom hälften av varje tjänst ska finansieras av skolorna. Vi har tidigare gjort ett pilotprojekt om kompletterande kompetenser i skolan och det vi kunde se var att behoven såg väldigt olika ut mellan skolor. Nyttjandet av statsbidraget måste därför utgå från den aktuella skolans behov, säger grundskoledirektör Lee Orberson till Lärarnas tidning.

Att kommunens skolor inte sökte mer pengar för 2019 handlar helt enkelt om att det var för kort ansökningstid, säger han.

Lee Orbersson.

Samma avvaktande förhållningssätt som i Stockholm syns även i några av kranskommunerna. Upplands Väsby, Järfälla och Tyresö avstår alla från att söka pengar för 2019.

– Vi har för avsikt att söka det nästa år. Men för 2019 så sökte vi inte därför att det kräver en självfinansiering, och vi hade inte det ekonomiska utrymmet, säger Synnöve Fridén, tf verksamhetschef i Upplands Väsby, till Lärarnas tidning.

I reglerna står att huvudmän som tar del av bidraget måste skjuta till lika mycket pengar själva.

Men Synnöve Fridén tycker ändå att bidraget är bra.

– Det är en bra draghjälp, hade det inte funnits hade man fått finansiera lärarassistenterna helt och hållet, men det är nödvändigt att man kan lägga in det i sitt budgetarbete i god tid, säger hon.

Skolverket hade räknat med att så mycket som 240 miljoner (av 475) skulle gå åt i den här omgången. Peter Eide-Jensen, tillförordnad enhetschef för statsbidrag på Skolverket, säger att det brukar dröja innan intresset för ett nytt bidrag blir utbrett.

– Men det är såklart viktigt att huvudmännen tar del av denna viktiga satsning och visar det sig att söktrycket är lågt även 2020 så får vi fundera vad det beror på och se om vi på Skolverket kan göra något ytterligare för att statsbidraget ska nyttjas, säger han.

Upplands Väsby är inte ensamt om tveksamheten inför att söka årets pengar. Den syns också i flera landsortskommuner, som i Boxholm, där man också avstår. Kommunen har helt enkelt inga lärarassistenter.

Intresset har också varit svalt hos flera av de stora, privata aktörerna. Internationella engelska skolans pressansvarige Jonathan Howell förklarar att företaget redan har personal anställd för att stötta lärarna, men att man i dagsläget inte vet om dessa skulle omfattas av det statliga stödet till lärarassistenter.

På Skolverket går arbetet med att handlägga ansökningarna igång. Men till skillnad från likvärdighetsbidraget kommer det inte att bli fråga om några ytterligare kontroller från myndighetens sida.

– Det vill säga det blir ingen redovisning senare, säger Peter Eide-Jensen, tillförordnad enhetschef för statsbidrag på Skolverket.

Enligt deras föreskrifter ska bidraget användas för att avlasta lärarna, så att de kan ägna sig åt undervisningen. Men exakt hur detta ska ske är upp till varje huvudman.

I Tyresö planerar Synnöve Fridén för att söka en miljon kronor nästa år, pengar som ska gå till att anställa utbildade lärarassistenter.

För nästa år fortsätter regeringssatsningen, då med potten höjd till en miljard. Och de pengar som inte går åt i år – de går helt enkelt tillbaka till statskassan.

https://youtu.be/3LKJvN7RY-s