Svagt intresse för extraspår till lärarutbildning

På höstens lärarutbildningar vid Stockholms universitet har ingen av nybörjarna tagit sig in genom att få sin yrkeslivserfarenhet prövad.

– Det är för tidigt att dra några slutsatser, antalet antagna kan lika gärna stiga till nästa termin, säger Johanna Boynton, utredare vid Stockholms universitet.

Intagning baserad på reell kompetens sker efter tester som högskolan eller universitetet utformar och genomför. Det gör det möjligt att bli antagen till högre utbildning för den som saknar formell behörighet, men som har jämförbara erfarenheter eller kunskaper.

Att det är få som söker, och att siffrorna sjunker, behöver inte betyda att intresset är litet, menar Johanna Boynton.

– Vi har vässat informationen om hur man söker. Det är färre personer som chansar och missförstår villkoren nu, vilket har lett till att färre söker. Det är svårt att styrka behörighet genom reell kompetens och de sökande kan behöva stöd och hjälp att visa på sina kunskaper, säger hon.

Sedan 2016 har staten betalat 30 miljoner för en satsning på antagningsformen, enligt en artikelserie i Dagens Nyheter.

Vid Stockholms universitet har totalt 133 personer antagits med reell kompetens sedan 2016, då den ekonomiska satsningen inleddes. Av dem har 28 personer gått till någon av lärarutbildningarna, 12 av dem till yrkeslärarutbildningen.

– De som söker till yrkeslärarprogrammet genomgår validering av sina yrkeskunskaper och därför är det vanligare att de känner till validering av reell kompetens också, säger Johanna Boynton.

Universitetet har samtidigt utvärderat satsningen.

– Vi skulle behöva fler som arbetar med det här och ha större fokus på vägledning. Det är en sak som vi har lärt oss under de senaste årens arbete, säger hon.

En annan sak de kommit fram till är bristen på samordning. Villkoren är inte tydliga, och skiljer sig från ett lärosäte till ett annat. Det finns heller ingen samlad statistik över antagningen.