Stora brister i SVA: ”Hela svenskämnet måste göras om”

Skolinspektionens granskning av SVA-undervisningen vid ett trettiotal slumpmässigt utvalda skolor blinkar varningstriangel. På två skolor saknas undervisning i svenska som andraspråk, trots att elevunderlaget visar att det borde behövas.

På 24 av 30 skolor behövs utvecklingsarbete. 22 av 30 skolor gör ofullständiga utvärderingar av elevernas behov. Vanligt är till exempel att eleven får fortsätta läsa samma ämne på högstadiet som i sexan, oavsett kunskaper. Skolorna brister också i att utreda om eleverna har samma behov av SVA-undervisning senare under högstadiet, som de hade i sjuan.

På 19 av 28 skolor brister rektorns ledning av SVA-undervisningen. Bland annat missar rektorerna att ge obehöriga lärare stöd, trots att endast 48 procent av lärarna är behöriga.

Inte heller utreder skolledarna betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor inom SVA, en skillnad som kan uppgå till nästan ett helt betygssteg. På de 14 skolor som uppfyller kriterierna i delar, och de två skolor som endast i låg utsträckning skiljer kvaliteten sig även inom själva skolan. På några skolor får eleverna undervisning i SVA under svensklektionen.

På endast sex skolor håller verksamheten hög kvalitet.

– Inget av det här är nytt. Det här har vi sett under många år, säger Anna Kaya.

Hon är lärare i svenska som andraspråk, skolutvecklare och arbetar vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Undersökningen ger rektorerna en släng av sleven. De brister bland annat i att rekrytera behörig personal, att ge obehörig personal stöd och handledning – men även i att analysera låga resultat och betygsskillnader mellan pojkar och flickor.

Det är också rektorn som ska avgöra vilka elever som behöver undervisning i svenska som andraspråk. Skolinspektionens undersökning visar också att elever placeras i undervisningsgrupper baserat på vilken härkomst de har, snarare än deras svenskkunskaper.

Men kritiken är delvis orättvis, menar Anna Kaya.

– Jag tror att rektorerna har små möjligheter. Det ekonomiska läget är väldigt ansträngt i kommunerna, och jag tycker att det är anmärkningsvärt att Skolinspektionen inte skriver något om vilket stöd staten ska ge rektorer och huvudmän för att klara av det här, säger hon.

Och hon får medhåll från Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

Hon menar bland annat att den stora omsättningen bland rektorer bär en del av skulden, och gör det svårt att arbeta förebyggande.

– Det är självklart att det ingår i uppdraget att se till att undervisningen är god, men rektorer behöver ställa högre krav på huvudmännen, så att de får de förutsättningar som krävs, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Skolinspektionen föreslår bland annat att behöriga SVA-lärare ska hjälpa sina obehöriga kollegor. Något som Anna Kaya direkt avslår.

– Jag tycker att det är naivt att skolorna ska lösa det själva, eftersom behovet överstiger andelen behöriga lärare. De flesta lärare undervisar redan mer än de ska. Däremot förstår jag att ämneslärargrupper är viktiga och att man har kollegialt samverkan, sådant är jätteviktigt. Men vi får inte hamna i ett läge där lösningen hamnar på lokalnivå där lärarna redan går på knäna. Det går inte. Staten måste stötta huvudmän och rektorer för att få ordning, säger hon.

Hennes förslag är i stället att regeringen tillsätter en utredning, något Skolverket föreslagit redan 2018. Och hon vill se ett helt nytt upplägg inom svenskämnet.

– Det behöver en större målgrupp än i dag. Vi kan inte ha ett svenskämne enbart för dem som har svenska som modersmål, vi måste ha ett svenskämne som vänder sig till alla elever. Däremot kommer de elever som är nyanlända och ska lära sig svenska som nybörjarspråk alltid ha andra behov, och de faller mellan stolarna idag, säger Anna Kaya.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har i dagsläget inget att lova, utan vill först titta närmare på Skolverkets förslag till reviderade kursplaner.

– Jag ser fram emot att titta närmare på Skolinspektionens granskning. Regeringen är medveten om de problem som förknippas med ämnet svenska som andraspråk. Inte minst bristen på behöriga SVA-lärare är en stor utmaning. Skolverket har nyligen lämnat förslag på revidering av kursplanen för SVA, där bland annat andraspråksperspektivet har förstärkts. Regeringen kommer först att gå igenom Skolverkets förslag innan någon annan åtgärd vidtas, säger Anna Ekström, till Lärarnas Tidning.

Och det brådskar, menar Anna Kaya.

– Vi kan inte vänta längre, och vi måste göra om. Vi kan inte ha icke-fungerande svenskämnen i grundskolan, det är alldeles för många som inte får den undervisning de har rätt till. Om vi ska ett behovsprövat SVA-ämne måste Skolverket ta fram underlag för hur bedömningen ska göras, vad man ska titta på och vem som ska göra det. Och det kommer att kräva behöriga SVA-lärare, för svensklärare har inte detta i sin utbildning, säger Anna Kaya.

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!