Skolbudgeten 2020 – hela listan

Lärarbristen är akut. Lärarnas tidning har tidigare skrivit om att det innebär ökad arbetsbelastning för de behöriga lärare som arbetar ute i skolorna. Samtidigt kräver 9 av 10 föräldrar behöriga pedagoger till sina barn.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centern göra yrket mer attraktivt för att få fler att söka sig dit. Från och med 2020 läggs en miljard årligen på att skolorna ska kunna anställa lärarassistenter som kan sköta kringuppgifter och låta lärare fokusera på undervisningen.

Kunskapsmålen måste bli lättare att begripa. Skolverket får 15 miljoner kronor per år för att ändra de nuvarande kursplanerna – bland annat ska det bli större fokus på faktakunskaper under tidigare år och krav på analysförmåga först i högre årskurser.

Med kursbetyg riskerar gymnasieelevernas resultat i enskilda kurser att få för stor betydelse för slutbetyget. Skolverket får 3 miljoner kronor 2020 och 20 miljoner kronor årligen mellan 2021 och 2023.

Det saknas både ingenjörer och naturvetenskapslärare. Tekniksprånget ska få fler unga att söka till ingenjörsutbildningar. Satsningen får 15 miljoner kronor per år 2020 och 2021. Lärare som vill kompetensutveckla sig inom naturvetenskap, teknik och matematik kan få stöd genom Naturvetenskap och teknik för alla, som förlängs till 2023 och får 3,5 miljoner per år.

Förskollärare ska få möjlighet till kompetenshöjning och verktyg för att främja små barns språkutveckling. Läslyftet har redan 75 miljoner kronor avsatta för 2020. Nu föreslår regeringen 27 miljoner kronor extra för 2021.

Likvärdighetsbidraget ses över, eftersom bland annat Skolverket varnat för att det riskerar att öka ojämlikheten. Regeringen sätter av 4,9 miljarder kronor 2020, istället för de aviserade 6 miljarderna. År 2021 höjs bidraget till 6,2 miljarder kronor.

Från och med 2022 ska proven vara digitala. Skolverket får 16 miljoner 2020, 22 miljoner 2021 och 24 miljoner 2022 för att sjösätta projektet.

Ett digitalt verktyg ökar likvärdigheten i studie- och yrkesvägledningen, är tanken. 10 miljoner kronor avsätts årligen 2020-2023.

Regeringen har tidigare aviserat att förstelärare i socioekonomiskt svaga områden kan få 10 000 extra varje månad.

Genom ett nationellt program ska lärare och skolledare utveckla kompetens och använda kompetens. Programmet bygger vidare på Lärarlyftet.

Regeringen och samarbetspartierna avsätter 20 miljoner kronor 2021 och 30 miljoner kronor 2022.

Lärarlyftet II ska ge lärare som saknar behörighet i ämnen de undervisar i möjlighet till att utöka sin behörighet. Mellan 2020 och 2025 satsar regeringen 135 miljoner kronor.

Fortbildningen i specialpedagogik ska även omfatta förskola, förskoleklass, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Prislappen är satt till 39 miljoner 2020, 120 miljoner 2021 och 81 miljoner kronor 2022 och 2023.

Rektorer och andra med samma funktion i skolväsendet ska kunna fortbilda sig inom pedagogiskt ledarskap. Regeringen vill avsätta 20 miljoner kronor årligen.

Det saknas yrkeslärare. Regeringen och samarbetspartierna satsar nu på att fler ska kunna läsa in behörighetsgivande utbildning medan de arbetar. Satsningen förlängs till 2023 och får ytterligare 30 miljoner kronor.

Mindre administration och pengar där användaren behöver dem – det är syftet med färre riktade bidrag. Därför klumpas tre bidrag för karriärsutveckling ihop, Lågstadiesatsningspengarna går in i likvärdighetsbidraget, kompetensutveckling för yrkeslärare slopas tillsammans med lovsimskolan.

Handläggningstiderna ska kortas så att brister på skolor snabbt kan rättas till. Skolinspektionen får 18 miljoner kronor per år fram till 2022 och 16 miljoner kronor årligen från 2023.

Källa: Regeringen.se