Så vill föräldrar påverka undervisningen
Föräldrapressen Det fria skolvalet har sin betydelse för att pressen från föräldrar ökat på lärare, menar Fredrik Sjögren, filosofie doktor i statsvetenskap, som doktorerade med en avhandling som delvis rör föräldrars påverkan på undervisningen
Fredrik Sjögren.
– Skolan befinner sig i en marknadsliknande situation vilket bidrar till att föräldrar beter sig allt mer kundlikt. Missnöjda föräldrar kan välja att flytta sitt barn och skolpeng till en annan skola om de så finner lämpligt, säger han.
Skollagen ger elever och föräldrar rätt till inflytande över skolan. Men vad elever och föräldrar får ha inflytande över och vad som ska vara förbehållet professionen anges inte. Att ha omfattande dokumentation som stöd för sina bedömningar har blivit ett sätt för att lärare att parera eventuella konflikter med vårdnadshavare.
Föräldrar som engagerar sig i sina barns skolgång är något positivt, men Fredrik Sjögrens studie tittar på hur föräldrars olika påtryckningsmetoder hanteras av lärarna.
Det finns en klar tendens att lärare är beredda att gå långt för att undvika konflikter.
– Det är vanligt att föräldrar kräver speciallösningar för sina barn och att lärarna på olika sätt anpassar sig. Rätt eller fel kan inte jag avgöra, men jag önskar att lärare oftare skulle stanna upp och reflektera över hur de löser den här typen av frågor. Så att de blir mer medvetna över vilka konsekvenser individualiserade lösningar får för undervisningen ur ett helhetsperspektiv.
Fredrik Sjögren har tittat på tre olika typer av frågor i skolan där föräldrar kan ha synpunkter: ordningsfrågor, värderingsfrågor och kunskapsfrågor.
– I ordningsfrågor är det lättast för en skola att hålla en konsekvent linje, typ: ”På den här skolan använder vi inte mobiltelefon under skoltid.”
I värderingsfrågor strävar många lärare efter att hålla sig neutrala. När det gäller värderingsfrågor finns en stor individuell frihet och utrymme för olika uppfattningar. Bland annat i laddade frågor som rör tro och sexualitet, vilket kan skapa problem.
– En skola som ingick i studien döpte till exempel om ämnet sex och samlevnad och kallade det ”kärlek och relation” i stället, för att undvika att väcka känslor.
Rena kunskapsfrågor – som inte borde vara förhandlingsbara för föräldrar – kan ändå ibland individualiseras av föräldrar som motsätter sig undervisningen. Kristna föräldrar som förkastar evolutionsteorin kan till exempel kräva att deras barn inte ska läsa om Darwin. Den typen av krav driver ibland fram speciella lösningar.
– En lärare som hade ”livets uppkomst” som tema i klassen, slog ihop religion och biologi under några veckor och lät – i individualiseringens tecken – klassen välja på två specialarbeten; ett som handlade om skapelseteorin och ett om evolutionsteorin. Eleverna fick välja fritt så länge det handlade om livets uppkomst. Ett pragmatiskt sätt att lösa frågan, säger Fredrik Sjögren.
Föräldrarnas strategier att försöka påverka lärare kan variera. Öppna formuleringar i skolans styrdokument gör det möjligt för föräldrar att förhandla. Får de inte igenom sina önskemål kan de hota med Skolinspektionen. Antalet anmälningar till Skolinspektionen ökar och ofta är det just risken att bli anmäld till Skolinspektionen som påverkar lärare att dokumentera mer än de behöver.
I Lärarförbundets undersökning ”Dokumentationsbördan – ett arbetsmiljöproblem för lärare” från våren 2019, svarar många lärare att de garderar sig mot eventuella anmälningar eftersom det innebär ett stort obehag att bli anmäld, även om man så bara är en del i en anmälan som i första hand riktar sig mot skolan ifråga.
– Det framstår att det framför allt är välutbildade, infödda föräldrar med kristna värderingar som förhandlar framgångsrikt, ja utövar sin makt. Det finns en klar tendens att lärare är beredda att gå långt för att undvika konflikter, säger Fredrik Sjögren.
