Så drabbas lärare av hög rektorsomsättning
Personalomsättning Särskilt stöd. Sambedömning. Stöd till nya lärare. På alla dessa områden riskerar arbetet att stanna upp i skolor som byter rektor ofta. Det visar Skolinspektionens nya granskning.
Långsiktighet är viktigt för att vända negativa skolresultat, slår Skolinspektionen fast.
Men det är svårt att jobba långsiktigt på skolor som ofta byter rektor. Nu har Skolinspektionen granskat 20 skolhuvudmän som har en eller flera skolor som bytt rektor flera gånger under de senaste åren.
Granskningen visar att skolor som byter rektor ofta riskerar att hamna efter.
– Studier visar att så många som hälften av rektorerna i Sverige har arbetat på sin nuvarande skola i tre år eller mindre. Det kan i många fall riskera att försämra elevernas förutsättningar att nå målen. I granskningen har vi sett att flera huvudmän inte har strategier för att motverka negativa effekter av hög rektorsomsättning, säger Ulrika Rosengren projektledare på Skolinspektionen, i ett pressmeddelande.
Trots detta är det bara i 6 fall av 20 som huvudmännen gjort en analys av vilka konsekvenser rektorsbytet får.
Samtidigt är det bara 6 av 20 huvudmän som ger en strukturerad överlämning till nya rektorer.
Intervjuer med lärare, rektorer och tjänstemän visar också att arbetet på flera viktiga områden stannar upp när skolan byter rektor. Det handlar till exempel om arbetet med särskilt stöd.
Men skolans arbete för att förhindra stöket kan också påverkas av många byten, när rektor inte hinner med. Det kan handla om arbete för studiero, och hur personalen ska bemöta stöket i korridorerna.
Intervjupersonerna oroar sig också för att glädjebetygen ökar, när nya rektorer inte hinner följa upp lärarnas arbete med bedömning.
– Vi har sett att det finns risk att bedömningar och betyg inte utgår från styrdokumenten när skolor har många rektorsbyten. På dessa skolor finns även en hög andel obehöriga lärare, säger Ulrika Rosengren.
