Risken: Fler obehöriga sva-lärare

Anna Kaya är rädd för att andelen behöriga sva-lärare på låg- och mellanstadiet riskerar att minska ännu mer.
Foto: Maskot bildbyrå

Siffrorna var inte oväntade. Medan 70 procent av lärarna i grundskolan är behöriga, så är siffran för lärare i svenska som andraspråk 70 procent på lågstadiet, 40 på mellan och 50 procent på högstadiet.

Och då är ändå statistiken för lågstadiet missledande, enligt Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

– Att det är hög behörighet i årskurs 1-3 beror enbart på att svensklärare fram till 2013 fick automatisk behörighet i svenska som andraspråk. Nu krävs det utbildning för att få behörighet, säger hon.

Men det finns ytterligare ett problem i siffrorna. Den låga andelen behöriga lärare i svenska som andraspråk på mellanstadiet.

– Det är skrämmande låga siffror i årkskurs 4-6. Vi kommer att se en ökande brist framöver, av den anledningen att vi inte utbildar nya sva-lärare inom årskurs 1-3 och 4-6. Det går inte att välja svenska som andra språk inom grundlärarprogrammet. Vi har inte utbildat en enda sva-lärare för årskurs 1-6 sedan 2011, säger hon.

Kravet på Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, blir snabba åtgärder för att öppna för svenska som andraspråk inom grundlärarutbildningen.

– Utöver en jättestor lärarbrist så är riktlinjerna otydliga. Det här måste tydliggöras, vilka elever är i behov av svenska som andraspråk, hur ska vi se till att de får vad de behöver – och hur länge? När reglerna är otydliga hamnar det i varje enskild lärares knä att lösa, och har läraren inte utbildning blir det så långt ifrån rättssäkert man kan komma, säger Anna Kaya.

Idag kan lärare fortbilda sig i ämnet.

– Men vi måste ge goda förutsättningar för lärare för att läsa på arbetstid. Det behövs tid och pengar för att gå dem. Det här problemet är inget enskilda lärare eller rektorer kan lösa. Det krävs insatser från huvudman och staten, säger Anna Kaya.

I mejlkorgen hamnar nödrop från nedslagna och oroliga lärare, som känner att de inte räcker till.

– De försöker trolla med knäna för att ge eleverna vad de har rätt till. Och för eleverna blir resultatet helt olika, beroende på vilken skola de hamnar på och vilken lärare de får, säger Anna Kaya.

Lärarnas tidning söker Matilda Ernkrans (S) för en kommentar.