”Rikta nya friåret till lärare och offentliganställda”
Lärarbristen
Lärarförbundet vill att regeringen riktar det nya ”friåret” enbart till lärare och andra offentliganställda.
– Vi driver, tillsammans med de andra facken inom offentlig sektor, att pengarna ska riktas dit bristyrkena och det samhälleliga ansvaret finns. Att sprätta ut några tusenlappar till Volvo gör ingen större skillnad, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.
När regeringen nyligen presenterade sin budget innehöll den en satsning kallad ”utvecklingstid för anställda”. Det är en ny variant av det gamla friåret med snävare ramar, som Miljöpartiet drivit fram i regeringen med stöd av Centerpartiet och Liberalerna.
Utvecklingstiden ska ge anställda möjligheter att utveckla sin kompetens eller utveckla ny kompetens under högst ett år med en lön som motsvarar sjukpenning. Arbetsförmedlingen ska erbjuda arbetsgivaren en ersättare under tiden som den anställda utbildar sig.
Mathias Åström konstaterar att utvecklingstiden kan ge obehöriga lärare, som kanske saknar en termin eller två på lärarutbildningen, möjligheter att slutföra sin utbildning och få lärarlegitimation. Det kan även handla om lärare som behöver bredda sin kompetens inom exempelvis IT eller läsa till något ämne. Pengarna skulle också kunna användas i de arbetsintegrerade lärarutbildningarna som finns exempelvis i Dalarna.
Han konstaterar att det under flera års tid har funnits enorma problem med de olika lärarlyft där staten finansierat utbildningarna via Skolverket men ingen har stått för lönen till lärarna. Det har gjort att utbildningarna inte sökts och mängder av pengar som skulle gått till lärarlyft har gått tillbaka till statskassan utan att användas.
– Om man nu sammanför satsningarna och arbetar aktivt med omställning så kan man undvika detta och lärare får bättre möjligheter att finansiera hushållskassan under studierna, säger Mathias Åström.
Lärarfacken och övriga fackförbund med medlemmar inom offentlig sektor sitter nu i förhandlingar med Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att få fram ett större omställningsavtal där utvecklingstiden är en del i paketet.
– För att komma till rätta med de utmaningar vi har så måste vi få till ett trepartshandslag mellan regeringen, facket och arbetsgivarna och ta ett gemensamt grepp om de pengar som finns och diskutera vad som behövs ytterligare för att få systemen att fungera, säger Mathias Åström.
Regeringens satsning trappas upp stegvis från 220 miljoner nästa år till 1 miljard 2022. Förslaget beräknas träda i kraft tidigast i oktober 2020.
