Pojkar – största förlorarna i dålig skola
Likvärdighet Pojkar är större förlorare än flickor i skolor med låg kvalitet. Det visar en amerikansk studie vars resultat är samstämmigt med en svensk rapport. Här är könsskillnaden till och med ännu större.
Den amerikanska studien, gjord vid ansedda Massachusetts Institute of Technology, baseras på skolelever i årskurserna 6-8. Studien visade att könsskillnaderna var mindre på skolor med högre kvalitet än på de med sämre kvalitet.
Anna Sjögren, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau), har gjort beräkningar utifrån ett svenskt perspektiv. Resultatet som nu presenteras i SNS-rapporten "Könsskillnader i utbildningen" visar att könsskillnaderna är betydligt större i Sverige och att skolans kvalitet har ännu större betydelse här.
- Jag hade inte väntat mig att se så stora skillnader i Sverige, säger hon
Rapporten är baserad på data från Skolverket. Skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna i Sverige är cirka 1,3 standardavvikelser bland flickor. Hos pojkar är samma siffra 1,7 medan de i USA är 1,15 respektive 1,25.
Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet, är inte förvånad över resultatet.
- Det är helt förutsägbart med den typen av dåligt strukturerad skola vi har i Sverige. Pojkarna skulle lyckas bättre med en kunskapsskola av lite mer östasiatiskt snitt, säger han.
– Pojkarna har som grupp lite mindre av tillhörighetsbeteende. Det som är bredvid skolan blir lätt viktigare än skolan. Det finns tydliga biologiska skillnader på den här punkten. Om man inbillar sig att det inte finns några skillnader får man en felaktig förståelse av problemet.
Svend Dahl, statsvetare och jämställdhetsutredare åt den förra regeringen, tror att Sverige sticker ut på grund av att de svenska skolorna i väldigt hög grad gynnar studiemotiverade elever – som oftast är flickor.
– Vi har haft en trend där eleverna ska göra egna arbeten och söka kunskap på egen hand. De icke studiemotiverade eleverna har tagit stryk av detta. Det har helt klart missgynnat pojkarna, säger Dahl.
– Pojkar behöver känna krav och förväntningar. Har man höga krav ger man pojkarna den rätta skjutsen. Nu har man mer eller mindre tolererat att de struntar i skolan.
De största skillnaderna, enligt rapporten, ses i ämnet svenska. I matematik syns inte alls samma skillnad.
– Vi vet att det är ett vanligt mönster att pojkar är lite bättre i matematik. Jag kan tänka mig att det handlar om könsroller, vad man ska vara bra på och vad man gör utanför skolan. Vi vet att flickor läser mer böcker och då utanför skoltid. Det gör att man får mer språkträning utanför skoltiden, tror Anna Sjögren.
Hon påpekar att man ska ha "is i magen" när det gäller siffrorna eftersom de enbart baseras på ett läsår den svenska studien är dessutom gjord på en äldre åldersgrupp än den i USA.
I rapporten tar Anna Sjögren upp en rad olika teorier om varför pojkar är betydligt större förlorare, bland annat klasstorlek, det fria skolvalet liksom att självständigt arbete skulle missgynna dem framför flickor. Något självklart svar finns inte utan mer djuplodande forskning säger hon, men konsekvensen är tydlig:
- Det blir att man får elever utan godkända skolresultat och utan behörighet till gymnasieprogram. Det i sin tur får negativa möjligheter att få fäste på arbetsmarknaden och det blir väldigt kostsamt för samhället med svaga skolresultat.
Alla är eniga om att problemet är oroande.
– Det handlar om en stor grupp pojkar som det går illa för. Det finns inga enkla jobb på fabriken längre när de lämnar skolan, säger Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitetet.
