Mer än var fjärde kommun anställer korttidsrektorer

Skolinspektionen har sett ett mönster där skolor med många brister ofta haft rektorer som arbetat relativt kort tid på skolan. I Skolinspektionens årsrapport förra året undersökte man vad som utmärkte alla de skolor som haft brister på fem eller sex områden.

– Vi kunde se att det var vanligt att lärare flyttat på sig på dessa skolor och att de hade låg andel behöriga lärare. Många hade även nya rektorer. Det indikerar att det varit en rektorsomsättning. Vi ser många gånger att kontinuitet kan brista om det blir många rektors-

byten. Och det kan gå ut över eleverna, säger Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Redan nu är det en stor omsättning på rektorer men bristen på rektorer kommer att öka. Fyra av tio rektorer går i pension fram till 2028. Värst är det i Västernorrland, Gotland, Jämtland och Stockholms län där minst varannan skolledare går i pension, enligt en rapport från Lärarförbundet 2017.

Den internationella undersökningen Talis 2018, som släpptes i somras, visade på en hög omsättning av rektorer vilket man såg som en oroväckande signal för den svenska skolan. I Talis poängterades att ”En alltför stor omsättning på rektorsposten medför en bristande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet på skolan och försvårar det systematiska

kvalitetsarbetet.”

Skolinspektionen har nyligen presenterat en kvalitetsgranskning där man granskat 20 skolhuvudmän som haft hög omsättning av rektorer. Den visade bland annat att skolutvecklingen riskerade att avstanna, leda till mindre stabilitet och sämre strukturer.

– Det kan vara särskilt tufft i vissa områden där det finns särskilda utmaningar och om det då byts rektorer ofta så är det något huvudmannen måste titta på och försöka stabilisera, säger Helén Ängmo.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen. FOTO: Pressbild.

Chef & Ledarskaps granskning visar att kommunerna använder korttidsanställda rektorer på olika sätt för att få bukt med omsättningen av rektorer. Kommunerna använder ofta redan anställda lärare eller biträdande rektorer som får ett tillfälligt förordnande som rektorer. Det förekommer också att man anställer externa personer på korttidskontrakt och då används gärna pensionerade rektorer.

”Det är viktigt att allt inte står och faller med rektorn utan att det byggs upp en stabil struktur i grunden.” Maria Caryll, chef på utbildningssektionen på SKL

Fram till maj förra året använde många kommuner även bemanningsrektorer, visar vår granskning. Efter det satte Skolinspektionen ned foten och förbjöd skolor att hyra in rektorer som konsulter från bemanningsföretag när de inte fick tag på rektorer. Beslutet fattades efter en inspektion i Härryda kommun där man hade ett par inhyrda rektorer i grundskolan. Sedan dess måste skolorna själva anställa de rektorer som de tar in under kortare perioder. Enligt Skolinspektionens beslut får varken uppgifter som innehåller myndighetsutövning eller rektorns pedagogiska ledarskap kopplat till undervisning skötas av en rektor från ett bemanningsföretag enligt skollagens entreprenadregler.

Maria Caryll, chef på utbildningssektionen på Sveriges Kommuner och Landsting, säger att det är ett problem att det inte finns någon nationell statistik som visar på omsättningen av rektorer. Den övergripande bilden är att det är ungefär 20 procent omsättning under ett år, en nivå som har varit stabil under en längre period. På en del skolor är dock omsättningen mycket högre. När ett gediget utvecklingsarbete tar mellan 5 och 7 år kan det sätta spår i verksamheten.

– Det är viktigt att allt inte står och faller med rektorn utan att det byggs upp en stabil struktur i grunden, annars finns det risk för att verksamheten påverkas. Där har vi sett att de biträdande rektorerna har ökat markant under den senaste 10-årsperioden,  vilket kan vara ett resultat av att man arbetar med att stärka skolans interna ledningsstruktur och avlasta rektorerna. Rektorn har en stor möjlighet att delegera arbete så det inte blir så sårbart om hen slutar, säger Maria Caryll.