Maten lika viktig som matten

Skolmat som hamnar i elevernas magar är väl använda pengar, men för att den ska göra det krävs mer än vällagad mat. Måltidsmiljön måste ha rätt förutsättningar, säger Lina Andersson Fasth, lärare, kock och måltidspedagog som leder det treåriga samverkansprojektet ”Väl godkänt för skolmåltiden”.  I det försöker forskare och pedagoger finna en modell för hur en bra skolmåltid bör se ut.

— Med tanke på att skolmaten kostar mer än skolans läromedel, är lunchen en pedagogisk resurs att bättre ta vara på. Utöver att ge näring och energi kan skolmåltiden vara en social stund som lär ut om livsstilsfrågor och väcker nyfikenhet och kunskap kring mat, säger hon.

Trädgårdsstadens skola i Skövde med elever från förskoleklass upp till årskurs två, deltar i projektet. I stället för att låta eleverna äta lunch och sedan springa ut på rast, har lunchen schemalagts.

— Lunchen blir på så sätt en del av elevens skoldag, en rofylld stund utan stress, säger Lottie Sparre, arbetslagsledare och lärare på Trädgårdsstadens skola. Eleverna går tillsammans med fritidspedagoger och lärare till matsalen efter lektion och sätter sig på sina bestämda platser. I matsalen spelas lugn musik. Eleverna sätter sig inte årskursvis utan i blandade åldrar.

— Det fungerar jättebra. Eleverna pratar med varandra över årskurserna och lär känna varandra. De blir trygga med övriga elever och träffas och leker på rasterna, säger Lottie.

Matsalen välkomnar eleverna med en meny och ett antal olika ”smakskedar”, så att elever kan provsmaka dagens olika rätter. Ett sätt att både väcka och stilla nyfikenhet.

— En positiv effekt av projektet är att kockarna och kökspersonalen fått en mer framträdande roll i förhållande till eleverna, säger Helena Birgersson, rektor.

En bit in i lunchen ringer skolpersonalen i en klocka och då infaller den så kallade femminutaren då ”maten tystar mun”.

Helena Birgersson, rektor.

— Eleverna upplever det som positivt och de flesta fokuserar på att äta, säger hon.

De fasta rutinerna och umgänget med vuxna vid borden skapar ett lugn som gör att eleverna äter bättre, menar Helena Birgersson som tycker att intresset för mat ökat bland eleverna och att de vågar pröva fler rätter.

När lunchhalvtimmen är över och var och en ställt undan disken, går klassen i samlad tropp tillbaka till sin hemvist och en ny lektion.

Schemaläggningen av måltider innebär att lunchen är inbäddad mellan två lektioner.

Så när får barnen en chans att få ur sig allt spring i benen?

— Det är inte förrän efter de samlade aktiviteterna som eleverna har rast. Men det har fungerat väldigt bra, säger Helena Birgersson.