Många lärare på gymnasiet saknar digital support

Under tisdagen kom beslut om att all undervisning på gymnasieskolan ska ske digitalt.

Samtidigt visar Lärarförbundets stora undersökning Felsökning pågår, att lärare möter stora utmaningar när det gäller den digitala undervisningen.

Nära hälften av gymnasielärarna har teknikstrul på minst hälften av lektionerna.

Nästan 40 procent av lärarna på gymnasiet anser att det digitala strulet påverkar studieron på hälften av lektionerna eller fler.

Nära 50 procent av dessa upplever att de inte får it-support samma dag som de behöver den – och nästan 3 av 4 gymnasielärare i kommunala skolor saknar it-pedagogiskt stöd.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson sa under tisdagens presskonferens att alla skolor inte har möjlighet till distansundervisning.

Lärarnas tidning har kollat läget med Mikael Svensson, Sveriges kommuners och regioners programansvarige för skolans digitalisering.

Hur olika ser det ut?

– På gymnasieskolan är det rent generellt många elever som har egna enheter och det kommer att hjälpa till i uppstartsfasen. Men olikheterna kan också bestå i hur förberedd man är med olika plattformar och olika tjänster, och det ser huvudmännen över. Sen handlar det om hur van man är att arbeta med det här. Nu har vi en extraordinär situation, där vi överbelastar tjänster och infrastruktur. Det är svårt med uppkoppling och under de här dagarna har man sett både i världen och Sverige att mötestjänsterna inte är stabila. Då blir det svårt med fjärrundervisning. Det är nu kommunen måste sätta sig ner och titta på vad de ska använda och när. Man kan inte knyta upp sig på en tjänst, säger Mikael Svensson.

Lärarnas förberedelser, hur är din bild av det?

– Det är lite olika. Men vi har ett par års arbete med verktyg och tjänster bakom oss när det gäller gymnasieskolan. Vi har också arbete som fortgår inför förberedelse för nationella proven. Visst finns det variation, men jag skulle säga att det här kommer lärarna att lösa, det tror jag.

Just nationella proven har ju skjutits på framtiden på grund av att tekniken inte är färdig? 

– Där handlar det om andra saker, som att ladda upp data mot Skolverkets databas. Jag skulle vilja säga att distansundervisning är en annan sak. Det beror på hur förberedd man är. Jag tror att lärarna löser det här. Det blir en initial puckel, skolorna är belastade nu med sjuka elever och att man måste täcka för varandra. Men när man får rutinerna kan man sätta arbetet bättre och bättre.

Så du är lugn?

– Jag är inte helt lugn. Men jag är positiv. Jag är själv legitimerad lärare i grunden och jag vet vad de klarar av. Jag vet också att huvudmännen tar det på fullaste allvar. Om rektorerna också skickar rätt signaler så kommer det att lösa sig.

Hur lång tid tar det innan den digitala undervisningen är uppe?

– Det är klart att det blir en initial period, och det är svårt att säga vilken kommun som är snabbast och vilken som tar lite längre tid. Men redan om några dagar kommer det att vara igång och om några dagar till så kommer det att rulla. Och eleverna är förberedda och vet vad som gäller. I och med att vi får igång gymnasieskolan nu och blir det så att vi ska dra igång för yngre åldrar så finns det en förberedelse.

Lärarförbundets undersökning visar att många lärare saknar pedagogisk support, hur ska detta fungera?

– Det här blir en utmaning för den pedagogiska supporten, särskilt om folk sitter på annat ställe och jobbar. Den it-tekniska supporten finns i någon mån hos de flesta kommuner. Sen kan det vara av olika kvalitet. Här krävs det mycket samarbete mellan kolleger – att man hjälps åt. Den som känner att den behöver mycket hjälp kanske ska börja med traditionella uppgifter. Det behöver inte vara fjärrundervisning, det är distans vi pratar om.

Hur kan man vara så illa förberedd, med tanke på att de nationella proven är på väg?

– Jag skulle säga att hos de kommunala huvudmännen så varierar det. Här handlar det om att ge uppgifter från en lärare till en elev. Den mängden som det här innebär, alla gymnasieprogram och vuxenutbildningar, det kan bli jobbigt initialt men jag tror absolut man kommer att lösa det.

Är det samma prognos om grundskolan också stänger?

– Jag skulle säga att det finns lite mer utmaningar då. Och utmaningen framför allt är att man inte har teknisk utrustning för varje elev i samma omfattning. Vad behöver de för stöttning, oh så vidare. Det finns andra utmaningar ännu längre ner i åldrarna.

Hur lång tid räknar du med från besked till att grundskolan är uppe och rullar digitalt, vid en stängning?

– Uppe och rullar är de från dag ett, i någon omfattning. Men sedan beror det på hur välrustad huvudmannen är, hur har man det med enheter? Hur har man det med digitala tjänster? I de yngre åldrarna är det andra utmaningar, det är klart att det är svårare för dem att jobba med sin egen undervisning.

När har de fullgod undervisning digitalt?

– För de äldre åldrarna kan det gå ganska fort, men hur det ser ut för de yngre vågar jag inte säga. Hur det ser ut i olika kommuner med förutsättningar beror på hur man satt den digitala agendan.

Hur har den digitala ojämlikheten tillåtits fortgå?

– Det har inte reglerats i någon form av strategi. Vi har haft en ganska tuff debatt i Sverige där den ena sidan vill digitalisera i full fart och den andra sidan inte vill. Och någonstans har vi tappat fart i besluten. I stället för att diskutera kreativa lösningar har vi fastnat i ja eller nej och jag tror inte att vi på något sätt inte ska följa med i tiden, men det är klart att vi ska använda digitaliseringen där den gör nytta. Men den stora anledningen är ekonomin. Det ser inte roligt ut hos kommunerna och det måste till mer medel från staten. Då hade kommunerna kunnat rusta bättre. Men nu är de på gång.

Det krävdes corona?

– Det tänker jag inte svara på riktigt.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, är på det klara med att den närmaste framtiden blir en utmaning.

– Beskedet om gymnasieskolan ställer stora krav på våra medlemmar. Och på tekniken. Är det något vi vet om teknik, så är det att den strular. Här gäller det att ha tålamod och att huvudmän och föräldrar tar ansvar i en annorlunda skolsituation, säger hon.