Kvarsittning används sällan
Disciplin Rektorer satsar hellre på förebyggande arbete och ordningsregler än disciplinära åtgärder för att skapa trygghet och studiero i grundskolor och gymnasier. Det visar Skolverkets kartläggning.
Det är första gången som Skolverket undersöker hur rektorer på grundskolor och gymnasier använder möjligheten att besluta om disciplinära åtgärder som exempelvis omhändertagande av föremål, skriftlig varning, kvarsittning eller tillfälliga omplaceringar.
Kartläggningen, som gjorts på uppdrag av regeringen, visar att disciplinära åtgärder sällan används i skolorna. Nio av tio rektorer vet vilka befogenheter de har att använda disciplinära åtgärder, men de föredrar samtal, stöd och förebyggande arbete samt tydliga ordningsregler. De poängterar också att det är viktigt att alla vuxna agerar konsekvent.
– Det viktigaste för skolorna är att arbeta med tillitsfulla relationer, lärarens ledarskap i klassrummet och elevernas delaktighet och inflytande. Då behövs sällan disciplinära åtgärder, säger Sara Andersson, rättschef på Skolverket.
Hon poängterar dock att det kan vara bra att disciplinära åtgärder finns i akuta situationer.
De åtgärder som lärarna använder mest är utvisning ur klassrummet och omhändertagande av föremål och då främst mobiltelefoner. Kvarsittning och tillfälliga omplaceringar används minst.
Disciplinära åtgärder används i högre grad på högstadium och på skolor där eleverna har föräldrar med lägre utbildning.
I slutet av oktober kommer Skolverkets nya stödmaterial att finnas tillgängligt för att skolpersonal ska kunna få råd om hur de kan utveckla arbetet med trygghet och studiero.
– Det är viktigt att komma ihåg att disciplinära åtgärder inte är en fråga om bestraffning. De ska syfta till att ändra beteendet hos den elev som åtgärden riktar sig till, säger Sara Andersson.
