Kritiken efter Skolverkets utredning om lärarassistenter

Det finns idag cirka 6 000 personer som anställts för att avlasta lärare på Sveriges skolor men det har varit oklart vad de kan och får arbeta med vid sidan av läraren. De kallas lärarassistenter, socialpedagoger, mentorer, elevkoordinatorer med mera och regeringen har avsatt en miljard i budgeten i år för att kommunerna ska kunna anställa fler.

Skolverket har angett sex områden, som rymmer konkreta arbetsuppgifter, vilka kan utföras av andra än lärare i skolan i enlighet med lagstiftningen. (Se faktarutan nedan)

Lärarförbundet välkomnar utredningen men anser att den haltar, dels på grund av otillräckliga statsbidrag.

– Det är bra att det en gång för alla klargörs att lärarnas uppdrag är för omfattande och för spretigt men det blir nästan oseriöst att föreslå vad som ska tas bort från lärarna samtidigt som personalen som utför just den typen av uppgiften skärs bort i kommun efter kommun, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Skolverket konstaterar att det inte finns en patentlösning för alla skolor utan varje skola behöver inventera vilka behov lärarna har på just den egna skolan. För att inventera behoven har Skolverket tagit fram ett webbaserat stöd.

Skolverket poängterar också att det är viktigt att rektorn är arbetsledare för de nya yrkesgrupperna och inte lärarna. Det riskerar annars att bli ett merarbete för lärarna. Men Lärarförbundet befarar att handledande uppgiften ändå hamnar i de behöriga lärarnas knän, då arbetsuppgifterna som Skolverket räknar upp förutsätter gemensam planering, samordning och förankring.

som vi tidigare skrivit om, och som arbetar med heltidsmentorer. Skolorna berättar både om positiva och negativa erfarenheter av att ha lärarassistenter och annan pedagogisk personal.

– Det är viktigt att lärare får ägna sig åt sitt kärnuppdrag. Att avlasta lärare är både en åtgärd för att fler elever ska få undervisning av behöriga lärare och att lärare får en bättre arbetssituation. I förlängningen kan det också bidra till att fler väljer att bli lärare, säger Peter Fredriksson.

Bättre arbetsmiljö

Några av de positiva erfarenheterna som lyfts fram av personalen på skolorna är att arbetsmiljön blivit bättre för både lärare och elever, lägre sjukfrånvaro, mer tid för undervisning och minskad känsla av otillräcklighet.

När det gäller problem och utmaningar lyfter skolorna fram att att det har varit otydligt hur de nya tjänsterna förhåller sig till annan personal på skolan. Ett exempel är svårigheter med gränsdragningen mellan mentorer och elevhälsans anställda. En del lärare har inte heller velat lämna ifrån sig mentorsuppdraget och det har även varit svårigheter med ansvarsfördelningen mellan lärare och de nya yrkesgrupperna.

Den 19 februari beslutade riksdagen att halvera den miljard som regeringen lovat kommunerna till lärarassistenterna.

– Det är naturligtvis olyckligt om skolorna inte vet vad man ska förhålla sig till. De behöver kontinuitet och stabilitet. Men det står ju inte och faller med de här pengarna. Kommunerna kan också använda likvärdighetsbidragen för att satsa på lärarassistenter och andra kompletterande yrkesgrupper så länge de går till undervisning och elevhälsa så är det möjligt, säger han.