Kritik mot utökningen av försöket med betyg i årskurs 4

Förslaget att utöka försöksverksamheten med betyg i årskurs 4 får blandade reaktioner bland de 52 kommuner, högskolor, fackliga förbund och organisationer som tillfrågats. Remisstiden på Utbildningsdepartementets promemoria ”Möjlighet till betyg från årskurs 4” löpte ut på onsdagen.

Skolverket poängterar att en utökning av försöksverksamheten inte kommer att kunna säga något om effekterna av tidiga betyg för elevers kunskapsutveckling. De betonar att inför ett eventuellt beslut om att permanent införa betyg i år 4 så behövs en bredare och djupare konsekvensanalys, framför allt om konsekvenserna för elever och lärare.

Lärarförbundet konstaterar att det inte finns någon forskning som visar att betyg i årskurs 4 skulle öka elevernas kunskapsresultat, vilket är ett av målen. I stället lyfter Lärarförbundet fram att utvärderingen av betyg i årskurs 6 visar på bland annat ökad stress, minskad likvärdighet och att det inte gett fler elever ökat stöd. Man vänder sig också emot att förslaget skulle innebära att lärare, elever och vårdnadshavare föreslås få mindre att säga till om vid en ökad försöksverksamhet.

Lärarnas Riksförbund underkänner hela förfarandet kring den försöksverksamhet som nu pågår och skriver:

”Den är inte seriöst utformad och det kommer inte att vara möjligt att dra några väl underbyggda slutsatser utifrån verksamheten. Förbundet menar att dylika experiment är till skada för själva sakfrågan – den om bedömning och betygsättning i grundskolan.”

De flesta borgerligt styrda kommuner är för en utökad försöksverksamhet medan de röd-gröna kommunerna är mer kritiska.

Huvudman bör avgöra och inte rektor

Majoriteten av remissinstanserna vill inte att rektorerna ska få avgöra ifall en skola ska delta i försöksverksamheten eller ej. Kommunerna, Sveriges kommuner och regioner samt även Friskolornas riksförbund med flera anser att det ska vara huvudmannen som bestämmer eftersom de har det yttersta ansvaret för skolans resultat, uppföljning och utvärdering samt likvärdighet.

Kritiker poängterar också att det finns en stor rotation på rektorsposterna vilket inte gör det lämpligt att låta en rektor fatta ett beslut som kan beröra en skola och kommun långsiktigt.

Stockholm stad är positiva men anser inte att man kan ha vissa skolor som deltar medan andra inte gör det. Det är inte förenligt med en likvärdig skola, anser staden i sitt svar. Det riskerar, enligt staden, att ytterligare sortera elever och elevgrupper vid sökande av skola och bidra ytterligare till homogeniserade skolmiljöer.

BO: Ser inte till barnets bästa

Barnombudsmannen efterlyser ytterligare konsekvensanalyser av att införa tidigare betyg och lyfter bland annat fram att 77 procent av lärarna uppgivit att eleverna är mer stressade efter att betyg infördes i årskurs 6 än tidigare, enligt Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 6.  BO påminner också om att barnen ska ha rätt att komma till tals och att barnets bästa ska prövas enligt barnkonventionen som nu är lag sedan den 1 januari i år. Men man kan inte se att utredaren visats hur förslaget tagits fram till barnets bästa.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget eftersom elevers och vårdnadshavares möjligheter att yttra sig har inskränkts inför en skolas beslut att införa betyg i årskurs 4.