Hyllar distansundervisningen: ”Finns mycket positivt”

Lovorden väller fram över hur personalen på Sveriges gymnasieskolor hanterat situationen att från en dag till en annan stänga ned skolorna och skifta om till digital undervisning.

– Man har verkligen visat handlingskraft, ansvarstagande, kreativitet, förmåga att lösa problem, mod, vilja och kompetens. Det finns mycket positivt att säga om hur den svenska gymnasieskolan hanterat den här situationen så här långt, säger Peter Fredriksson med lyrisk stämma.

Hans glädje grundas i den bild han fått av skolchefer och rektorer efter att Skolverket gjort två snabba uppföljningar av vad som hänt ute på gymnasieskolorna runt om i Sverige sedan skolorna stängdes den 19 mars. Underlaget bygger dels på en skriftlig enkät till skolchefer dels en intervjuundersökning med skolchefer och rektorer. Det är ingen vetenskapligt studie, poängterar han, men ger ändå ett bra underlag där Skolverket får en uppfattning om vad som fungerat bra och vilka problem som finns.

– Syftet var att få en nulägesbild och fånga upp de problem man ser och hur man kan lösa dem och se hur man kan lösa dem. Självklart kan vi ha nya problem om en vecka eller två. Ingen vet hur utvecklingen ser ut, säger han.

Sammanlagt har Skolverket fått in information från ett 100-tal skolchefer och rektorer från stora friskolekoncerner till olika huvudmän för gymnasier i allt från små landskommuner till stora städer runt om i Sverige.

– Det är klart att det ser olika ut.  Man gör på olika sätt och har lite olika utmaningar. Men de vi har haft kontakt med säger att generellt håller kvaliteten en nivå över förväntan. Det är helt fantastiskt, säger han.

Han konstaterar att Sverige jobbat med digitaliseringen under många år. Det har tagits fram nationell strategi och olika planer. Och lärare har skickats på en massa kompetensutvecklingar under åren.

– Men det är nu det verkligen exploderat. För drygt en vecka sedan var det traditionell undervisning, analog i stor utsträckning, och nu är det digital undervisning och det fungerar. När det finns ett behov och man är motiverad - det är då det händer, säger han.

Han säger också att det kollegiala lärandet med samarbetet mellan kollegor för att utveckla lärandet och delade erfarenheter också har fått en skjuts framåt.

– Visst har vi haft en hel del av det innan men nu har det också exploderat och lärare har hur mycket kontakter som helst med varandra för att lägga upp undervisning och lösa olika problem. Det här handlar verkligen om kärnuppdraget: hur man ska lägga upp undervisning, planera och få eleverna med sig, säger han.

Närvaron bland eleverna har också ökat med den digitala undervisningen och även aktivitetsgraden.

– Många elever upplever att de får mer gjort nu. De får tydliga arbetsuppgifter från läraren. De kan chatta med klasskamrater och lärare om de behöver hjälp. De får arbetsro när de sitter hemma och kan redovisa sina arbetsuppgifter. Det är roligt att eleverna så här långt visat ett ansvarstagande, säger han.

Men självklart lyfter rektorerna och skolcheferna också fram problem. Det är en besvärlig situation för både lärare och elever. Och det finns en oro för hur lärare och elever ska orka vara engagerade och motiverade på sikt.

Det finns också en oro över hur skolorna ska klara avgångselevernas behov av undervisning och examination så de kan får sina avgångsbetyg. Några elever ska göra sin slutpraktik och det får de inte nu. Kan man göra särskilda insatser för avgångseleverna, undrar rektorer och skolchefer?

– Vi ser att förordningen, som nu gäller, säger att skolan är stängd. Det ska man tolka som att elever inte ska vara på skolan fysiskt och egentligen inte heller lärarna, säger Peter Fredriksson.

Men utifrån Folkhälsomyndighetens smittskyddsperspektiv finns det egentligen inget i dagsläget som gör att enskilda elever inte skulle kunna vara på skolan för att exempelvis göra ett prov eller redovisa.

–  Det är så många skolor löser det. Men det är inte tillåtet enligt förordningen. Därför tycker vi att det är viktigt att titta på detta så skolorna kan hjälpa eleverna i den här svåra situationen. Mitt stalltips är det kommer vara gjort inom kort av regeringen. Alla problem ser vi inte dag ett och inte heller alla lösningar. Man måste laga efter läge, justera lagar och se över det stöd vi ger skolorna. Hela tiden vara på tå och anpassa oss till hur detta utvecklar sig och vilka behov som finns, säger han.