Hjärnforskare om mobildebatten: ”Ge tillbaka auktoriteten till lärarrollen”
Mobiler i skolan Liberalernas förslag om att lagstifta mot mobiltelefoner i svenska klassrum ratas av både lärarfacken och de andra riksdagspartierna. Hjärnforskaren Martin Ingvar tycker att debatten i stället borde handla om behovet av en stärkt lärarauktoritet i klassrummet.
Sverige bör lagstifta om mobilfria klassrum. Den idén lanserades av Liberalerna på DN debatt för ett par veckor sedan. I debattartikeln pekas det bland annat på en brittisk studie där mobilfria klassrum påverkade elevernas kunskapsresultat positivt. Lågpresterande elever lyfte sina resultat mest.
Men Liberalernas förslag har mötts av hård kritik. En rundringning som Ekot gjorde förra veckan visade att inget av de andra riksdagspartierna ställer sig bakom idén. Det gör inte heller de båda lärarfacken. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand kallar förslaget ”ett kraftfullt slag i luften” och pekar på att det redan i dag är möjligt att fatta beslut om mobilförbud på den egna skolan.
Martin Ingvar, hjärnforskare. Foto: Stefan Zimmerman (CC BY-NC-ND)
Hjärnforskaren Martin Ingvar ser mobilfrågan i sig som en icke-fråga. Han vill i stället se en allmän stärkning av lärarens ställning i klassrummet.
– Ytterst måste lagstiftaren ge tillbaka auktoriteten till lärarrollen, säger han.
Läraren ska kunna bestämma att mobiltelefonerna ska vara undanstoppade utan att det ses som ett straff, menar Martin Ingvar.
– Det är uppenbart att om vi har skolplikt så måste vi bereda alla elever en skolmiljö som funkar. Och har vi en pedagogisk ledare i rummet som är lärare så är det självklart att vi måste se till att rätten att reglera hur den pedagogiska situationen ska se ut ytterst faller på denne.
Att det kan finnas problem med mobiltelefoner i klassrummet verkar i stort sett alla vara överens om. Till den skaran sällar sig också Martin Ingvar.
– Jag kan mycket väl tänka mig att det finns utomordentliga användningsområden för mobiltelefoner i skolan i vissa sammanhang. Samtidigt finns det totalt normbrytande och koncentrationsbrytande och träningshämmande effekter i andra.
Framför allt är det så kallad automaticitetsträning – till exempel att träna på att få läsandet att gå av sig självt – som riskerar att ta stryk när mobiler eller något annat pockar på uppmärksamheten, menar Martin Ingvar.
– Djupläsning kräver att den kognitiva strömmen koncentreras kring läsningen och i den mån man avbryter, så avbryter man också möjligheten att komma till nästa steg i läsningen.
Först när läsandet väl är på plats blir hjärnan bättre på att hantera distraktioner.
– Men de som aldrig har lärt sig läsa – och vi vet att hälften av ungarna i sexan absolut inte läser automatiskt på den nivå som de behöver – blir mycket lättare störda, säger Martin Ingvar.
Det är också viktigt att få eleverna att förstå hur koncentration fungerar, menar han.
– Först då kan man få dem med sig.