Här ser förbunden positivt på lokalt samarbete

”MED ETT LÄRARFACK STÅR VI STARKA.” Rebecka Kainulainen, ordförande för Lärarförbundet i Landskrona, ser positivt på ett större samarbete mellan förbunden.
FOTO: Aline Lessner

Nära hamnen ligger stadshuset i Landskrona, arkitekturen fast förankrad i sextiotalet.

Nu ska det göras om, men ännu känns det landsting i rummet där Rebecka Kainulainen, ordförande i Lärarförbundet Landskrona tar emot. Hon är, precis som majoriteten av de förbundsmedlemmar som kommenterar i sociala medier, positiv till att se över dagens organisation med två separata fackförbund.

– Jag tänker att i förlängningen så är det positivt. Med ett lärarfack står vi starka mot arbetsgivaren, säger hon.

Några dörrar bort sitter Monica Olsson, Lärarnas Riksförbunds lokalombud.

Hon är mer tveksam.

– Lokalt fungerar det bra, inför centrala förhandlingar så pratar vi om var vi står och vad det innebär för respektive förbunds medlemmar. Det händer att arbetsgivaren kallar oss båda till diskussioner. Men vi är två olika förbund med olika målgrupper och som jobbar för olika delar, säger hon.

Hur skulle du rösta, om det vore val idag?

– Det beror på. Det går inte att svara rakt upp och ner, det beror vad kongressen kommer fram till. Det är viktigt att inte uttala sig förhastat, säger hon.

– Lärarnas Riksförbund ser inte alla våra medlemmar som lärare, och vill inte att skolledare ska ingå. Där måste vi komma överens, säger Rebecka Kainulainen.

Men egentligen tycker hon inte att samverkansformer eller organisation är en prioriterad fråga. Problemen i Landskrona är av annan karaktär.

– Det vi funderar på mest här är arbetsmiljön. Vi har flera skolor i utsatta områden, och kommunen har ett stort budgetunderskott. Det har redan stått i tidningen om att vi blivit av med stödpersonal i skolorna, så det lär inte bli lättare, säger hon.