Gymnasieskola på nätet en risk för elever på språkintroduktion

Arabiska, dari, pashto, farsi, somaliska, tigrinja, thai – elever som är analfabeter och de som nästan klarat alla betyg i nian. Maria Gustavsson är lärare i svenska som andraspråk i en liten stad i Mellansverige.

Nu har hon fått förklara för eleverna att de inte ska komma till skolan.

– Vi kände oss inte så förberedda. Vi hade nog önskat att man från ledningshåll hade gett oss instruktioner till de olika program som vi ska använda. Att kommunicera med alla elever i Teams måste alla kunna. Men det fick vi inte lära oss förrän det var i skarpt läge, säger hon.

På gymnasieskolan där hon arbetar samlade lärarna ihop elevgruppen och höll en grundlig genomgång, och kollade att de hade möjlighet att logga in på skolans plattform och i de viktigaste programmen.

– Vi hade alla eleverna här och informerade muntligt och skriftligt på enkel svenska. Vi hade studiehandledare på de flesta språk. Vi har försökt förbereda dem, men sen är det inte säkert att det fungerar när de är hemma, säger Maria Gustavsson.

Två tredjedelar av ungdomarna har varit och hämtat materialet de behöver.

– Jag tror att vi kommer att tappa vissa elever. Jag tror inte att alla kommer att göra vad de ska. Kanske av motivation. Vissa är trångbodda, har familjer med många syskon och ingen lugn och ro. Vi har elever som är gömda. Vi har dem som inte har så roligt hemma. Vi har stått för mat och trygghet. Vi har dem som får skolmat – men ingen annan lagad mat, säger hon.

Kvar på skolan arbetar nu Maria Gustavsson och hennes kolleger. Samarbete sker med lärare i hela rektorsområdet, arbetslaget och i den arbetsgrupp för lärare som har elever på liknande språknivå.

– Vi som är friska är på skolan och jobbar. Att sitta hemma skulle vara katastrof. Jag jobbar med mina kollegor och vi pratar hela tiden med varandra. Jag skulle inte vilja sitta hemma. Jag bor i en mindre stad, jag promenerar till jobbet och utsätter mig inte för coronarisker på väg dit, säger hon.

Undervisningen i svenska som andraspråk kräver vanligtvis en nära kontakt.

– Det kommer att bli jättesvårt för mina elever. Vi har interaktion hela tiden. Det är väldigt sällan de sitter med egna arbetsuppgifter. Det är mycket dialog. Mycket samtal. Mycket en-till-en-undervisning. En del elever behöver kontinuerlig hjälp med att förstå uppgiften, att förstå ord. Vi har elever som bara varit ett par månader i Sverige och inte har gått i skolan innan, säger hon.

På skolan finns stöd från studiehandledarna i modersmål. Och det är viktigt att hålla kontakten med eleverna.

– Nu i uppstarten är utmaningen framför allt att skapa tillräckligt enkla uppgifter, som de klarar av att genomföra men ändå är meningsfulla. I nästa steg är det att bedöma vad de gör, jag har elever som ska ha betyg och börja på vuxenutbildning till hösten. Vi kommer inte att hinna göra nationella prov om skolorna är stängda. Men det har vi fått skolledningens tillåtelse att vänta med, avstämning och bedömning, säger Maria Gustavsson.

Det som också får vänta är den direkta sociala kontakten som hon och kollegorna bistår med.

– Minst en gång i veckan ska jag ringa eleverna. Vissa kanske behöver ännu mer. Vissa kanske behöver varje dag. Många av eleverna på skolan – det är deras trygghet här. En del har inga andra vuxenkontakter än vi lärare – de blir väldigt ensamma. De kommer att sakna att ha oss. Vi blir mer än lärare, vi är rådgivare i alla möjliga frågor, säger Maria Gustavsson.

Hennes elever påverkas förmodligen mer än andra av att undervisningen flyttar in i datorn.

Än så länge menar Maria Gustavsson att det är för tidigt att säga något om hur läget kommer att påverka henne som yrkesperson – och människa.

– Vad ska man säga… det här är ett exceptionellt läge och jag kan inte säga om det är rätt eller fel att vi stänger gymnasieskolorna. Och jag vet inte hur länge det kommer att vara. Men jag tänker på hela deras liv och deras framtid. Jag har någon som är i skolan under gymnasielagen, det löper snart ut. Vem ska hjälpa honom med det? Jag har elever som ska in på olika program, hur ska det funka, säger hon.

Hur påverkar det här likvärdigheten?

– Vad är likvärdighet? Vi har speciallösningar för nästan alla våra elever. Jag själv har vuxna barn som inte bor hemma och jag stöttar dem när de behöver. Både ekonomiskt och med samtal. Många av våra elever är ensamma, eller har föräldrar som inte kan stötta dem. Det blir en stor skillnad mot de svenska elever som bor hemma hos mamma och pappa, säger Maria Gustavsson.

Maria Gustavsson heter egentligen något annat.