Efter slöjförbudet – JK tar inte upp anmälan mot Skurups kommun

Rektorn på Prästamosseskolan i Skurup har fått utstå mängder av dödshot för att han inte vill lyda inför kommunens slöjförbud. FOTO: Av Mrkommun - Eget arbete
Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

JK tar inte upp anmälningen av Skurups kommun. Rektor Mattias Liedholm fortsätter att vägra införa slöjförbud – och får stöd av Lärarförbundet. För Lärarnas tidning berättar han om livet under återkommande dödshot.

En privatperson har anmält Skurups kommun till Justitiekanslern, som dock avslår ärendet. Detta på grund av att ledamöter och kommunala församlingar inte faller under JK:s tillsyn.

Fortfarande ligger en annan anmälning av kommunen hos myndigheten.

– Kontentan för mig som rektor är att jag inte implementerar ett slöjförbud, jag skulle kränka enskilda elever, säger Mattias Liedholm.

Han är van vid ett liv med dödshot. Hustrun arbetar med Pride i Karlskrona och Sölvesborg.

Hela familjen har personlarm och huset är utrustat med flera olika sorters säkerhetsanordningar.

– Man måste bestämma sig för vad man vill. Vill jag vara en av de tysta? Eller vill jag vara en av dem som säger stopp? Om man då säger att man är en av dem som säger stopp så måste man vara beredd på konsekvenserna. Konsekvenserna är att du ständigt blir hotad, säger han.

Och hoten kommer från många håll.

I ett Facebook-inlägg från 2019 kritiserade Mattias Liedholm att Sverige tog emot unga afghanska flyktingar – och menade att man i stället borde hjälpa de kvinnor som är kvar i landet.

– Det var kanske ett dåligt inlägg, och nu får jag höra att jag egentligen är rasist. Jag står upp för människor, men jag påtalar saker i vårt samhälle som jag inte tycker fungerar, säger han.

Hoten familjen får varierar. Dels handlar det om hastiga kommentarer på sociala medier. Men det kommer grövre saker.

– Jag har fått meddelanden om att hela min familj ska skickas till gaskammaren. Att min fru och mina döttrar ska våldtas av afghaner. Att jag är folkförrädare, säger han.

Familjen öppnar bara dörren om de vet vem som kommer. De bokar tid med sina vänner när de ska få besök. Mattias Liedholm svarar bara i telefonen om han känner igen numret. Han ringer inte upp okända nummer.

– Sen finns det hot på ytterligare en nivå. När de skriver saker som de vet om mig, eller mina barn. När de har gjort research. I förrgår fick jag ett brev där avsändaren tackade för att jag gått ur Moderaterna men att de förväntade sig också att jag skulle försvinna från Skurup och att jag skulle ”skicka ut mina barn”, så de skulle ”ta hand om dem”.

Vet du vilka avsändarna är?

– Nej det vet jag inte. Jag tar inte i brevet, jag använder kniv och pincett och öppnar, sen lägger jag det i en plastpåse och kör det till polisen, säger han.

Han får stöd av sin personal, sin chef, sina kollegor. Men upplever inget stöd från politikerna.

Till läraren och rektorn i Tierp, som får dödshot efter en lektion om islam, säger han:

– Begär stöd av din rektor. Får man inte en bra reaktion, så gå till skyddsombud eller facket. Ingen ska känna sig hotad på sin arbetsplats som lärare. Ingen ska få den här typen av hot för att man utför sitt uppdrag i läroplanen.

Varför bor ni kvar?

– Jag tänker så här. Oavsett vilken skola jag är rektor för så är det mina elever som går där. Dem står jag upp för, deras rättigheter. Om jag faller undan, ska de då rekrytera en rektor som har rätt politiska åsikter? Vem skyddar eleverna, säger han.

Lärarförbundet Skolledare är tydliga med sin åsikt:

– Kommunpolitiker kan inte besluta över nationella författningar. Att förbjuda skolelever att bära slöja är nämligen inte tillåtet, enligt Skolverkets bedömning.

Ett förbud skulle strida mot religions- och yttrandefriheten som regleras i Europakonventionen och regeringsformen, och dessutom mot den svenska diskrimineringslagstiftningen, säger ordföranden Ann-Charlotte Gavellin Rydman.