Därför vill experten göra mattelektionen tråkigare
Forskning Lågpresterande matteelever lägger väldigt lite lektionstid på att arbeta och väldigt mycket på att vila, enligt en ny undersökning. Det gör att kommunikativ undervisning kan bli ett problem, menar forskaren Gunnar Sjöberg.
Under 25 år har Gunnar Sjöberg, lektor vid Umeå universitet, forskat om sum-elever (elever med särskilt undervisningsbehov i matematik). Han säger att mellan 15-20 procent av svenska elever har svårt att nå godkänt i ämnet.
Under lika många år som han arbetat, har Gunnar Sjöberg funderat på hur mycket eleverna jobbar under varje lektion. Nu har han undersökt saken.
– Om en elev har en verksamhetsgrad på 25 procent, är det klart att det finns problem. Kan vi öka den till 60 procent så kanske vi löser dem, säger han.
Med hjälp av en videokamera, samt diktafoner på varje bänk, har han klockat hur mycket eleven aktiverar sig under varje lektion, hur mycket de kommunicerar med läraren, och hur mycket de arbetar gemensamt.
– Kommunikativ undervisning bygger på att eleverna pratar mycket med varandra, och att det är då de bygger matematisk utveckling. Men under 45 procent av lektionerna pratade eleverna om matte under mindre än 180 sekunder med sina kompisar. Det är på tok för lite, säger Gunnar Sjöberg.
Totalt ingår 23 lågpresterande elever i undersökningen, Gunnar Sjöberg har spelat in flera hundra timmar matematikundervisning på mellanstadiet, och analyserat 55 timmar på sekundnivå.
Forskaren Gunnar Sjöberg.
Under närmare 60 procent av de analyserade lektionerna hade eleverna mindre än 90 sekunders kommunikation med lärarna om matematik. Under 40 procent av alla analyserade lektioner hade de överhuvudtaget ingen ämnesrelaterade kommunikation alls med lärarna.
Själva överskattar eleverna sin insats.
– Kommunikation är ett buzzword i den didaktiska debatten. Lärarna är jätteduktiga, men de är satta under press. Så medan de försöker ha en dialog med en elev ska de ha kontroll över vad de andra gör, säger han.
När kommunikationen väl sker elever emellan, ligger ribban på en låg nivå. Det handlar om snabba frågor, snarare än gemensamma resonemang.
– Kommunikativt lärande bygger på gruppdiskussioner, men den här elevgruppen pratar väldigt lite, om ingenting eller om annat, säger Gunnar Sjöberg.
Skolverket föreslår i de nya kursplanerna att det ska bli större fokus på fakta, och mindre krav på analys. Särskilt i lägre årskurser. Gunnar Sjöberg tycker att kommunikativt lärande kan vara bra, men att det gäller att hålla koll på vad som händer i klassrummet.
– Lärare och föräldrar tycker att lektionerna ska vara roliga och utmanande. Jag tycker inte nödvändigtvis det. Vi kommer att förlora den kampen mot nätet och det finns en tillfredställelse att kunna tugga sig igenom något som är tråkigt. Man måste ha uthållighet. Det är ingen nackdel om lektionerna är roliga, men det är viktigt att förklara att det krävs hårt arbete, säger han.
Frågan är också hur kunskaperna från studien kommer de medel- och högpresterande eleverna till godo. Gunnar Sjöberg gissar att det skulle se annorlunda ut i förhållandet vila/arbete i dessa grupper.
– Men precis som i all didaktisk forskning, är det som är bra för lågpresterande oftast bra för högpresterande, eller gör åtminstone ingen skada. Kan man få in tanken att vi måste jobba med svåra saker, att arbetsinsatsen är avgörande. Det kan absolut appliceras på hela gruppen, säger han.
