Därför tar BEO den kränkta eleven till Högsta domstolen

Idag lämnade Barn- och elevombudet (BEO) in motiveringen till varför myndigheten vill att domstolen ska pröva om en lärare i Lidköping kränkt en elev när han ingrep fysiskt och lyfte eleven ur en soffa.

BEO kräver 10 000 kronor i böter från kommunen i skadestånd för elevens räkning. Både tings- och hovrätt har dömt till kommunens fördel, och friat läraren.

– Rättsläget är oklart och det är således viktigt med bland annat klargörande huruvida lärarens ingripande stått i proportion till elevens förutsättningar och den aktuella situationen, säger Caroline Dyrefors Grufman, barn- och elevombudet, i ett pressmeddelande.

Skälen som BEO tar upp för att domstolen ska gå vidare är att skollagen inte anger när en situation är så akut att lärare har rätt att ingripa fysiskt mot en elev.

Det saknas också riktlinjer för hur man ska bedöma om ingreppet står i proportion till syftet, samt om det finns andra omständigheter som ska vägas in i de fall då myndigheten utreder fall som rör kränkta elever. I fallet i Lidköping skulle det till exempel kunna röra sig om att eleven har en neuropsykiatrisk diagnos, och enligt skolans handlingsplan skulle hanteras med lågaffektivt bemötande.

”Den situation som förekommer i målet är inte ovanlig i skolmiljön, dock saknas klargörande praxis på området” skriver BEO i sitt överklagande.

Myndigheten har fått kritik för att skadeståndskraven skulle skapa anmälningshysteri, bland annat från Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad, vilket Lärarnas tidning skrivit om.

– Jag tänker att det är oacceptabelt att någon känner att det finns en risk för hot på arbetsplatsen. Men det är en arbetsrättslig fråga, för arbetsgivaren och för fackförbunden, sade Caroline Dyrefors Grufman då.

Caroline Dyrefors Grufman har tackat nej till en intervju i Lärarnas tidning.