Betygsutredaren har "fria händer" att hindra glädjebetygen

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, har tidigare sagt i en intervju i LT att betygssystemet borde reformeras genom att man fastställer en gräns för hur stor avvikelsen får vara på skolnivå mellan elevers betyg och resultaten på nationella prov.

Finns det inte risker med att man blir mer beroende av nationella prov om man ökar dess betydelse vid betygsättningen?

– Den risken finns alltid hur man än reglerar de nationella proven och vi vet av internationella och svenska erfarenheter att det finns risker med att låta de nationella proven vara styrande för undervisningen. Det kallas ”teach for the test”, säger Anna Ekström.

Hon poängterar att det skolsystem som vi har, där skolor konkurrerar om elever, är väldigt känsligt för olika typer av betygsinflation.

– För samhällets och elevernas utgångspunkt är det något väldigt negativt men för den person som driver en skola, och som vill att den ska bli populär och få många sökande, så kan det vara väldigt lockande att ge generösa betyg, säger hon.

Du har i intervjuer hävdat att betygsinflation framförallt är ett friskoleproblem?

– Jag har inte citaten framför mig men vad jag har hävdat är att det framförallt är ett problem som beror på hur vi styr den svenska skolan. Ett skolmarknadsproblem. Det är kanske en fråga som syns lite mer och tydligare när det gäller fristående skolor. Men det är klart att det även påverkar kommunala skolor. Men de fristående skolorna har större avvikelser och dessutom rättar de dom nationella proven mer generöst, säger Anna Ekström.

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, håller inte med om utbildningsministerns slutsatser:

– Undersökningar visar att det inte skiljer så mycket i betygsättningen utan att problemen finns oavsett vilket huvudmannaskap skolorna har. Jag tycker också att man gjort det väldigt enkelt för sig när man bara pratar om relationen till de nationella proven och betygen. Det handlar ju om att lärarna ska göra en helhetsbedömning av elevernas kompetenser, säger hon.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, visade i en forskningsrapport för ett drygt år sedan att friskolor är generösare i sin betygsättning i både teoretiska ämnen och praktisk/estetiska ämnen och lyfte fram att de ledande skolkoncernerna satte flest glädjebetyg.

– Vi har bett om att få se underlaget och ta del av hur han fått fram resultaten, men han har inte velat dela med sig hur han har beräknat det hela så vi kan tyvärr inte kommentera den delen.  Men Engelska skolan är väldigt upprörda över att han har hängt ut bland annat dem utan att dela med sig av underlaget, säger hon.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas Riksförbund
FOTO: Pressbild

Ulla Hamilton har dock ett stort förtroende för den nuvarande utredaren.

– Det känns bra att han nu fått ett öppet uppdrag att utreda betygsinflationen, säger hon.

Ulla Hamilton säger att det är viktigare att fokusera på lärarnas kunskaper i att sätta betyg än att bara uppehålla sig vid skillnaderna mellan betyg och nationella prov. Hon anser att Lärarutbildningen måste blir bättre på att undervisa i hur man sätter betyg. Undervisande lärare behöver också få bättre stöd i betygsättning och bedömningskriterier.

När det gäller de nationella proven så tror hon ändå att de digitala nationella proven kan förbättra betygsinflationen. Hon tror också att det är en fördel om undervisande lärare inte rättar sina elevers nationella prov. Skolverket har sedan länge arbetat med att ta fram de digitala proven och de ska vara sjösätta 2022.

– Det är ett mycket stort och omfattande arbete som jag följer noga för att se att det kan genomföras utan att det blir tekniska eller andra problem. Än så länge har jag inte fått några signaler att det inte skulle kunna vara klart år 2022, säger Anna Ekström.