Betyg på mellanstadiet utvärderas: "Får negativa konsekvenser"

Genom att mäta 13 000 svenska elevers stress, självkänsla, psykosomatiska symptom och tillfredsställelse med livet i allmänhet före och efter införandet av betyg i årskurs 6, visar det sig att flytten av betyg från årskurs 8 till årskurs 6 har fått stora negativa konsekvenser för eleverna. Särskilt för flickor.

Elevernas mående mättes i årskurs 5, 7 och 9, före och efter betygsreformen.

– I vissa fall verkar inte pojkar ha påverkats alls, utan att det främst är för flickor som försämringen är radikal. Flickor upplever mer stress och press i skolan, och att flickor drabbas hårdare av skolrelaterad press. Det bygger i sin tur på könsroller. Man värderar sin självkänsla i förhållande till hur det går i skolan och när det kommer krav på prestation så drabbas flickor hårdare, säger Björn Högberg, forskare vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

Han hör samma tongångar i samtal med lärare.

– Jag hör att det här tar över när det gäller många studenter, att nu ska man bli bedömd och få betyg och få en stämpel på sig som bra eller dålig elev. Men lärare måste ju sätta betyg, de har inget val, säger han.

Men det är inte bara själva betyget som påverkar. Med betygen kom mer fokus på prestation överlag, med fler prov, och nationella prov.

– Det gjorde att betydligt fler upplevde sig stressade av sitt skolarbete. De upplevde sig som dåliga studenter rent prestationsmässigt, och det i sin tur verkar ha bidragit till sämre mental hälsa mätt och sämre tillfredsställelse med livet samt psykosomatiska symptom – framförallt för flickor, säger Björn Högberg.

Samtidigt har mycket hänt i skolan under perioden. Nedskärningar, lärarbrist och stök riskerar också att påverka eleverna negativt. Men forskargruppen använde sig av en kontrollgrupp, de jämförde sjuornas resultat med femmornas och niornas.

– Vi utnyttjade det faktum att dessa generella förändringar bör ha slagit lika för femmor och nior som de gjorde för sjuor, det vill säga resurser till skolan, stök och generella trender som sociala medier.  Det som särskiljer sjuorna från de övriga är att de fick betyg för första gången under mätperioden, och det är för sjuorna som försämringen är klart störst, säger Björn Högberg.

Han pekar på andra källor som bekräftar trenden, bland annat i OECD:s undersökningar av känslan av tillhörighet i skolan, och i Skolverkets rapport Attityder till skolan.

Men att dra slutsatsen att det är dåligt med betyg i sexan går inte, enligt honom.

– Det kan vara en målkonflikt. Det kan vara bra på andra sätt – samtidigt som vi ser en tydlig försämring i trivseln i skolan efter 2012 i Pisa så har prestationen i matte och läsning har gått upp i undersökningen sedan dess. Sen vet jag inte det ena går att härleda till det andra, säger han.

Christian Lundahl är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Han är skarpt kritisk till tidiga betyg och kategoriserar det helt och hållet som politik.

– Nu verkar det bli betyg i fyran också. Men 2015 publicerade vi en stor litteraturgenomgång av 6000 artiklar för Vetenskapsrådets räkning, och vi fann inga bevis på att tidiga betyg skulle öka lärandet och motivera eleverna mer, det som politikerna ville uppnå med förändringen, säger han.