BEO tillbakavisar påstådd anmälningshysteri

Bakgrunden till debatten är, som Lärarnas tidning rapporterat, att BEO valt att dra ett fall vidare till Högsta domstolen, trots att både tings- och hovrätt dömt till huvudmannens fördel.

Caroline Dyrefors Grufman kan inte kommentera det pågående fallet, men väl kritiken mot myndigheten.

Bland annat konstaterar lärare som Lärarnas tidning intervjuat att de avstår från att ingripa i konflikter av rädsla att bli anmälda. De menar också att allt fler yngre barn upplever sig kränkta av tillsägelser.

– Jag tänker att det är oacceptabelt att någon känner att det finns en risk för hot på arbetsplatsen. Men det är en arbetsrättslig fråga, för arbetsgivaren och för fackförbunden, säger hon.

Av de 1 500 ärenden som BEO fattade beslut om 2018, drev de fråga om skadestånd i 73 fall. 60 av dessa handlade om personal på skolan som kränkte elever. Men att dessa 60 fall skulle orsaka grundlösa anmälningar tror hon inte på.

– Det är inget vi ser i vår verksamhet, det är väldigt sällan vi får in anmälningar som är befängda. Det handlar om ett fåtal fall, där elever upplever sig kränkta till exempel av att de fått ett visst betyg. Och de fallen utreder vi inte, säger hon.

Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad har gått så långt som till att kräva BEO:s nedläggning.

– BEO är jätteviktigt för att säkra upp enskilda elever som utsatts för mobbning eller kränkning. Den stora andelen handlar om elever som kränker andra elever. Att det blir vanligare med grundlösa ärenden som rör skolpersonal som kränker elever, det har inte stöd i verkligheten, säger hon.

Den 23 augusti ska BEO presentera sina skäl för att HD ska pröva ärendet.