Barnen som saknar språket – ”Ett stort misslyckande”

Det är tisdag den 10 september och statsminister Ulf Kristersson håller sin regeringsförklaring i riksdagshuset. Kungafamiljen är på plats som vanligt.

Men för ovanlighetens skull lyfts förskolan fram av statsministern. Eller snarare dess brister som gör att många barn som verkligen behöver lära sig svenska aldrig riktigt får chansen.

”Alltför många barn växer upp i utanförskap präglat av språkfattig­dom, utan närvaro av det svenska språket. I höst tas de första stegen mot obligatorisk språkförskola för de barn som inte annars lär sig bra svenska i hemmet. Alla barn ska kunna gå till sin första skoldag fyllda av förväntan och alla barn ska ha en god chans att lyckas i skolan.”

Kristerssons språkförskola sänder inga chockvågor genom riksdagshuset. Den är bara ett steg till. För på kort tid har det som länge var mycket känsliga frågor – obligatorisk förskola i utsatta områden och språkkrav på personalen – lyfts fram av både regeringen och oppositionen.

Knappt tre månader innan Ulf Kristerssons regeringsförklaring, den 20 juni, var det förskolans personal som var i fokus. Regeringen gav då Skolverket i uppdrag att ”revidera de allmänna råden för svenskkunskaper för förskollärare”. Ett uppdrag som ska vara klart senast den 11 juni 2025.

Men varför detta plötsliga fokus på svenska språket i förskolan?

Verkligheten har hunnit i kapp, säger en del, som menar att förskolan inte lever upp till skollagens krav om att både vara likvärdig och kompensatorisk.

En verklighet som beskrivits i flera larmrapporter. Alla tillkomna efter 2015, året då rekordmånga sökte asyl i Sverige, 163 000.

Personal pratade dålig svenska

Tre granskningar i de tre storstäderna sticker ut.

• Göteborg. En undersökning i Norra Biskopsgården 2017, visar att 75 procent av 4–5-åringarna har ett mycket sämre ordförråd än vad barn brukar ha i den åldern. 2 000 ord vid skolstart mot brukliga 6 000.
• Stockholm. Förskolepersonalens kunskaper i svenska i tre utsatta områden håller inte alls måttet, visar en granskning från Stockholms stadsrevision 2020. Stora förändringar krävs, slår revisionen fast.
• Malmö. Hälften av fyraåringarna i Rosengård klarar inte språkkraven vid BVC:s test 2021. Många av dem går i förskola.

Dessutom visade en rapport från Skolinspektionen i fjol att personalen i 20 av 30 granskade förskolor i socioekonomiskt svaga områden pratade så dålig svenska att det försvårade den pedagogiska verksamheten.

Flera som Vi Lärare intervjuat är inte förvånade över resultaten i rapporterna.

Helena Lückner, förskollärare och vice ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg, är en av dem. Under många år har hon sett nedskärningar på utbildad personal samtidigt som kommunen anställde så kall­ade förskollärarassistenter utan utbildning och inte sällan med bristande kunskaper i svenska.

– När jag började jobba var det nästan alltid två förskollärare och en barnskötare på varje avdelning. Nu är det i bästa fall en förskollärare på varje avdelning, säger Helena Lückner.

”Ett stort misslyckande”

I Göteborg har bara 38 procent av personalen förskollärarlegitimation enligt Skolverkets statistik, vilket är något under riksgenomsnittet. I utsatta områden där nio av tio barn har utländsk bakgrund är andelen med förskollärarlegitimation ännu lägre. Och inte bara i Göteborg. Så ser det ut i stort sett i alla utsatta områden.

För att höja språkkompetensen har Göteborg infört språktester för alla nyanställda inom förskolan.

Något som Helena Lückner välkomnar:

– Ja, självklart. Vi anser att om man ska arbeta med utbildning med de yngsta samhällsmedborgarna ska man behärska god svenska i både tal och skrift. Att barn som gått i våra förskolor i fyra-fem år inte kan tillräckligt bra svenska är ett stort misslyckande.

Ska det funka måste språkkunskaperna bland personalen höjas.

Att också införa obligatorisk språkförskola i utsatta områden är Helena Lückner inte lika odelat positiv till. Allt hänger på kvaliteten, menar hon.

– Hamnar barnen i förskolor som i de här undersökningarna kan det säkert vara gynnsamt för barnets allmänna utveckling, men inte för deras språkutveckling. Ska det funka måste kvaliteten och språkkunskaperna bland personalen höjas.

Och kvalitet stavas fler utbildade förskollärare, enligt Helena Lückner.

– Förr hade Göteborg kvalitetsmål på 62 procent förskollärare. Nu är målet 50 procent förskollärare och 50 procent barnskötare. En utopi i dagsläget, men i alla fall en riktning.

Om Skolverket kommer att föreslå språktester för personalen i revideringen av sina allmänna råd för svenskkunskaperna är oklart. Men redan har ytterligare några kommuner infört språktester, förutom Göteborg. Enligt tidningen Kommunalarbetarens kommunenkät från i somras har minst tolv kommuner språktester för barnskötare.

En av de första kommunerna att språktesta var Botkyrka, söder om Stockholm. I kommunen finns 4 av de 59 utsatta områden som polisen listar. Botkyrka var också den första kommunen, 2010, där en majoritet av invånarna hade utländsk bakgrund.

I Botkyrka får all personal i förskolan, även chefer och kökspersonal, genomgå språktest innan de anställs. Testet, som görs digitalt, har 18 frågor och började användas i juli 2020.

Två av tre nöjda med testet

Drygt ett år senare hade 200 personer testats. 46 av dem fick underkänt och nekades anställning.

Av cheferna var två av tre nöjda med testet. De testade jobbsökarna har inte varit lika positiva. Drygt var fjärde tyckte testet var bra medan mer än hälften tyckte varken eller. Ungefär var femte var negativ.

Har förskolan i Botkyrka förbättrats sedan ni införde språktestet?

– Ja, det skulle jag säga, även om det är svårt att visa på tydliga och exakta resultat som bekräftar det, säger Sara Dahl, verksamhetschef för förskolorna i Botkyrka.

˝Blivit lättare att prata om”

Hon fortsätter:

–Det är inte enbart språktest som bidrar till att kvaliteten höjts. Vi strävar hela tiden efter att utveckla undervisningen och arbetar också med andra insatser som leder till kvalitetshöjning, till exempel kompetensutveckling av personal på individnivå och projekt med högläsning.

Förutom en kvalitetshöjning menar Sara Dahl att språktesterna gjort det mindre känsligt att prata om vikten av goda kunskaper i svenska bland personalen.

– Sedan vi införde språktestet (även i grundskolan från 2023, reds anm.) märker vi att det blivit lättare att prata om svenska som utbildningsspråk i personalgrupperna. Det kan fortfarande vara känsligt, men inte lika tabu som det var innan.

Inga språktester i Stockholm

Men alla kommuner gör inte som Göteborg och Botkyrka.

I Stockholm innebar inte den svidande revisons­kritiken några språktester. Det betyder inte att Stockholms stad inte agerat. Tvärtom, menar Jessika von Malmborg, förskolechef i Järva stadsdelsförvaltning där de särskilt utsatta områdena Tensta, Rinkeby och Hjulsta finns.

– Undervisningsverktyget ”Språkmatris för undervisningsutveckling” implementeras i samtliga förskolor, vilket ger förskollärare möjlighet att kartlägga språkliga utvecklingsområden, inklusive ordförrådet, i barngruppen. Utifrån kartläggningen planeras och anpassas undervisningen efter behoven i gruppen, säger Jessika von Malmborg.

Gör ni något för personalen?

– Ja, med stöd av Skolverket har vi påbörjat utbildningen ”Språkutvecklande förskolor”. Det ska säkerställa att förskolan blir en språkutvecklande ­arbetsplats så att individen kontinuerligt under arbetsdagen får stöttning i att utveckla svenska språket.

Även om pendeln svängt rejält när det gäller språkkraven på personalen håller inte alla med.

Annika Åkerblom, universitetslektor och forskare vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet tillhör kritikerna av både språktest och alltför stort fokus på personalens svenska.

– Det är inte genom att imitera en förebild som pratar perfekt svenska som barn lär sig språka. Och det behöver inte heller vara ett visst antal svenska barn i gruppen för att barnen ska lära sig prata svenska, säger Annika Åkerblom, som menar att barnens familjespråk är enormt viktiga.

– Om man utesluter barnens familjespråk får de inte tillgång till sina tidigare erfarenheter. Barnen behöver inte lära sig ett språk i taget utan kan använda sig av det vi kallar transspråkande, att man använder sig av flera språk.

– Om man målar kanske man berättar och jämför vad färger heter på svenska och alla barnens familjespråk. Vad barnen förstår i en sån grupp är att det är tillåtet att tala flera språk.

Finns det inga problem med personal som talar dålig svenska?

– Jo. Men vad vi framför allt behöver är kompetenta pedagoger. Det tror jag är viktigare än att de pratar perfekt svenska. I en språkrik förskola utvecklar även pedagoger sin språkliga kompetens.

”Sker i samspel med andra”

Goda eller halvdana språkkunskaper till trots. Finns inte tiden spelar det ingen större roll, menar Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

– Om barn kommer till en förskola där det talas svenska kommer de att lära sig svenska. Språkutvecklingen sker i samspel med andra. Men det krävs tid för att skapa en sådan språkutvecklande miljö i förskolevardagen.

– Är man ensam att klä på tio två­åringar som ska ut i snön hinner man inte prata. Men i mindre grupper går det att prata även under tiden man klär på barnen. ”Titta Filips vantar är gröna, dina är röda. Hittar du något mer som är rött här?” En sådan miljö utvecklar språk.

Men du vill inte ha språktester?

– Nej, jag tror inte det är lösningen. Det ökar pressen på en yrkesgrupp som redan behöver prestera under mycket stress. Klart att barnen inte kan lära sig svenska om det inte finns en enda i personalen som kan svenska. Men man behöver inte vara modersmålstalare.

”Jag tror inte på bussning”

I stället för att byta personal har några kommuner, bland annat Örebro och Trollhättan, varit mer drastiska och lagt ner skolor så barnen tvingas gå i skolor i andra områden.

Är det dags att lägga ned förskolor också?

–Nej, jag tror inte på bussning. Det är små barn som behöver sin förskola nära hemmet. Jag tror det snarare skulle medföra att färre barn skulle gå i förskolan. Då är det bättre att flera nyanlända familjer får bostäder i mer centrala delar av staden, säger Helena Lückner.

Ulf Kristersson och regeringen är inte ensamma om att vilja reformera förskolan. Socialdemokraterna vill gå ännu längre.

I partiets program ”Ny riktning för Sverige 2030”, presenterade riksdagsledamoten Lawen Radar en rad reformförslag som ska motverka segregation och främja integration. Några handlar om förskolan:

• Inför nationellt språktest vid nyanställning inom förskola, omsorg och äldreomsorg.
• Svenska språket ska vara huvudspråk i förskolan och tydliggöras i förskolans läroplan.
• Obligatorisk språkförskola på 15 timmar för 2-åringar och 30 timmar för 3-åringar i utsatta områden.
• Förbud mot vinstdrivna förskolor och de med konfessionell inriktning.

– Politiken har ett ansvar för att vi har förskolor i dag där det svenska språket näst intill har försvunnit, sa Lawen Redar när förslagen presenterades i juni.

Har fått sämre verktyg

En som följt utvecklingen i utsatta områden i decennier är journalisten, författaren och debattören Lars Åberg. Han har länge varnat för utvecklingen.

– Man borde tagit tag i det här mycket tidigare. De här barnen har fått sämre verktyg för att klara sig.  Problemen har förnekats och det Lawen Redar säger hade varit omöjligt att säga för Socialdemokraterna för två år sedan.

Till skillnad från många språkforskare, Sveriges Lärare och flera andra experter ser Lars Åberg hemspråksundervisningen som en orsak till språkproblemen.

– Det har länge funnits en idéföreställning att man är snäll mot barnen genom att betona modersmålet. Men det riskerar att isolera barnen från det svenska samhället och försena inlärningen av svenska. Många språkforskare i Sverige må vara eniga, men i andra länder som till exempel USA är inte enigheten alls lika stor, säger Lars Åberg.

Han tycker att hemspråksundervisningen, precis som religionen, ska skötas på hemmaplan, utanför skoltid.

Går att vända utvecklingen

Skolminister Lotta Edholm håller med. I alla fall när det gäller religionen.

– Det borde inte finnas förskolor på etnisk-religiös-grund. Det är både segregerande och fel att ge små barn en religiös utbildning i förskolan. Det är ingen hemlighet att Liberalerna vill förbjuda religiösa förskolor och skolor, säger Lotta Edholm till Vi Lärare.

Även om Lars Åberg tycker att mycket gjorts fel i förskolan tror han att utvecklingen går att vända.

– Ja, naturligtvis. Men då måste man vara tydligare i kraven, till exempel att personalen måste prata bra svenska. Använder man svenskan i vardagen kommer saker och ting att förändras och förbättras. Men ger vi inte alla barnen svenska språket är det som att springa ett 10 000-meterslopp och starta två varv efter alla andra.

LÄS MER:

Hon vill införa språktest för personal i förskolan

Språkfest eller språktest – vad vill nya ministern med förskolan?