Extra anpassningar – inget stöd för lärarna

De extra anpassningarna som infördes 2014 för att minska lärarnas administrativa börda har inte fungerat, slår Sveriges Lärares fast i rapporten ”Skolan går inte i repris”.

Sedan bestämmelsen infördes har andelen elever som får särskilt stöd minskat.

– Istället för ett stöd till lärarna att anpassa undervisningen efter vilka elever de har blev det en överbyråkratisk apparat och en ursäkt för politiken att bolla tillbaka ansvaret på professionen, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Sveriges Lärare, när hon på tisdagen deltar i en paneldebatt i Stockholm med utgångspunkt i rapporten.

”Lärarna borde bestämma”

Skolminister Lotta Edholm (L) framhåller att regleringen av de extra anpassningarna nu ses över inom elevhälsoutredningen.

– Lärarna borde till hundra procent bestämma om extra anpassningar i klassrummet. Med det synsättet är det tveksamt om man ens behöver den lagstiftning vi har idag, säger hon.

Lotta Edholm vill både öka den statliga regleringen av skolan och öka lärarnas frihet att utföra sitt uppdrag.

– De två sakerna hänger ihop. Om man till exempel reglerar arbetstiden mer kan lärarna använda mer av sin arbetstid till att stödja elever som har extra stödbehov, säger hon.

Välkomnar statlig reglering

Åsa Fahlén välkomnar en ökad statlig reglering, men med tillägget att det måste ske i kombination med ökade ekonomiska resurser.

– Är det staten som har styrdokumenten för skolan, ja då måste staten också ge kommunerna förutsättningar att följa dem. Idag kastas barn under bussen. Det leder till individuella katastrofer men är också samhällsekonomiskt helt galet, säger Åsa Fahlén.

Något stöd bland Tidöpartierna för att förstatliga skolan finns inte idag, konstaterar Lotta Edholm. Däremot finns en uppslutning kring att införa en nationell skolpengsnorm. Tanken med den är att kommuner inte ska inte kunna gå under en viss norm för hur mycket pengar de satsar på skolan.

Sophia Jarl (M), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, är tveksam till en sådan norm.

– Det fanns en tid när jag också tyckte att skolan skulle vara statlig, men den tiden är förbi. Förutsättningarna skiljer sig mellan kommuner, men det gör de också inom en kommun.

”Har bäst kompetens”

Hon understryker att beslut om skolan behöver ligger nära medborgarna.

– Lärare och rektorer har den bästa kompetensen för att ta beslut om sina elever. Då blir det svårt att peka från statlig nivå och säga att det här ska vara den faktiska skolpengen och att ni kommuner måste förhålla er till den.

Linus Sköld (S), ledamot i utbildningsutskottet tycker att det finns goda skäl att diskutera ett statligt övertagande, men understryker att den diskussionen inte får stå i vägen för akuta insatser.

– Här och nu behöver vi se till att de resurser som redan finns i systemet kan användas mer effektivt, till exempel genom att differentiera skolpengen mellan fristående och kommunala skolor. Vi måste tillföra mer resurser på ett kompensatoriskt sätt, säger han.

Vet vilka som behöver stöd

När åhörarna släpps in i debatten betonar David Gustafsson, F–6-lärare och ordförande för Sveriges lärare i Stockholm, att det måste finnas en gemensam syn på vilka resurser och kompetenser som ska finnas i varje skola.

– Vi vet vilka elever som behöver särskilt stöd. De som har problem i förskoleklass är desamma som inte klarar kunskapskraven i årskurs sex. Det är otroligt allvarligt att man kan gå hela vägen till sexan utan att få det stöd man behöver för att klara sig, säger David Gustafsson.

Joanna Giota, professor på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, håller med.

– Vi har en bra lärarutbildning, men vi behöver få in andra kompetenser i skolan för att kunna möta verkligheten, säger hon. 

LÄS MER:

Lärarnas larm: ”Kan inte ge eleverna stödet de behöver”

Regeringen vill slopa anpassningar för ökad elevhälsa

Lärare vittnar: Grova brister i stödet på skolorna