Till startsidan
Reportage De har tusentals prenumeranter på Youtube, och förklarar allt från matematik till hur en svarv fungerar. Fenomenet lärare på Youtube fortsätter att växa. Vi träffar en av pionjärerna i Sverige – kemiläraren Magnus Ehinger.
LÄS ÄVEN: Lista: Några av Sveriges bästa lärare på Youtube
I höst inleder han sitt andra decennium som lärare på Youtube. Pionjären Magnus Ehingers filmer om kemi och biologi har setts av tusentals elever och använts av kollegor från norr till söder.
– Det gör mig glad att filmerna kan vara till så stor nytta.
Magnus Ehinger tillhör den första generationen som fick bekanta sig med datorer i skolan i slutet av 80-talet.
– Jag fastnade direkt. Och där hemma hade pappa skaffat en dator som jag fick använda, säger han.
Han gick ut samhällsvetenskaplig linje på gymnasieskolan Spyken i Lund – på samma skola där han i dag arbetar som lärare i NO-ämnena. Den vingliga vägen till läraryrket gick via Komvux och skrinlagda planer på att bli journalist eller forskare.
– Som lärare får jag utlopp för lusten att berätta och förklara, berättar han på telefon under en promenad med hunden Newton.
2005 lanserades Youtube och sju år senare lade Magnus Ehinger ut sin första film.
Varifrån kom idén?
– Som så ofta från en elev! Han hade sett videofilmer om kemi på amerikanska Khan Academy. Då slog det mig att jag skulle kunna göra egna.
Ett första motiv var att elever som varit frånvarande från hans lektioner skulle kunna komma i kapp via filmerna. Men allt eftersom växte hans intresse för det nya pedagogiska greppet ”flippat klassrum” som hade blivit stort i USA.
– Än i dag använder jag i hög grad den här metoden, att låta eleverna titta på min föreläsning hemma som en läxa. Och sedan använda tiden i skolan till laborationer, diskussioner och samarbeten.
Hur reagerar eleverna?
– Varje år blir mina nya ettor lika förvånade, de har gått i skolan i nio år och tror sig veta hur lektioner fungerar. Och så får de uppgiften att titta på min föreläsning därhemma!
Han har många års erfarenhet nu och vet att både elever med koncentrationssvårigheter och elever som har lätt för sig kan uppskatta filmerna.
– Den som behöver stanna upp och smälta informationen kan trycka på paus, en möjlighet som också uppskattas av elever som inte har svenska som modersmål. Och den som lär sig snabbt kan köra inspelningen på dubbel hastighet!
Magnus Ehinger är lektor i kemi och biologi på gymnasieskolan Spyken i Lund. Han och hustrun Anna, som är bibliotekarie, har tre barn, katterna Pasteur och Curie och labradoren Newton. Han gillar att göra filmer och skapa elektronisk musik i datorn som sedan läggs ut på hemsidan. 2016 fick han stora lärarpriset av Vetenskaps-akademin och den så kallade Gunnar Starck-medaljen av Kemisamfundet (2019) för sina pedagogiska insatser och för att ha skrivit uppskattade läromedel.
Han vet att en del elever gör just det. För en tid sedan kom en elev fram till honom då han stod och pratade i korridoren, en tjej som inte har honom som lärare men som ofta tittar på hans filmer.
– Hon sa; ”Oj, är det så du låter! Jag har bara hört dig på dubbel hastighet”.
Finns det någon baksida med att dina föreläsningar inte äger rum i klassrummet?
– Jo, jag har haft elever som uttryckt kritik också, som saknar möjligheten att räcka upp handen och ställa frågor under föreläsningen, elever som får snabba associationer som de inte kan få utlopp för där och då.
Han förstår kritiken och har försökt bemöta den genom att låta eleverna där hemma få skriva ner sina funderingar och även svara på ett quiz.
– Jag tycker ändå att fördelarna överväger, att eleverna kommer med ny kunskap till mina lektioner. Det gör dem mer delaktiga och aktiva, tiden i klassrummet blir därmed ännu viktigare. Under en live-föreläsning är ju elever passiva en stor del av tiden.
Jag tycker ändå att fördelarna överväger, att eleverna kommer med ny kunskap till mina lektioner.
Leder då metoden till ökat lärande? Magnus Ehinger undersökte saken själv genom att köra flippat klassrum med en grupp elever och undervisa en annan grupp på traditionellt vis. Det blev – ingen skillnad. Resultatet ligger i linje med internationell forskning som inte heller visar några entydiga fördelar, bland annat har man lyft problemet med att elever ryggar för mängden hemarbete.
En nyckelfaktor för att det ska fungera är att filmerna är välgjorda. Och där får Magnus Ehinger höga betyg från eleverna. Han ”räddar oss” och han ”är Gud” är några av reaktionerna från elever som kan befinna sig miltals från Lund.
– Jag har fått uppmuntrande ord från stora delar av landet, ja, även från svenskspråkiga delar av Finland.
Han blev lite rörd av en elev på Komvux som skrev att hon var upprörd å hans vägnar för att hennes lärare i kemi i så hög grad använde sig av hans filmer.
– Men det är ju bara roligt! Många lärare använder dem som stödmaterial, vissa kanske inte har undervisat i kemi på några år.
I dag har Magnus Ehinger nära 500 filmer på Youtube och 46 900 prenumeranter. Den populäraste filmen – ”Människans cirkulationssystem” – har över 240 000 visningar. Den gjordes för fem år sedan, många av filmerna har ett antal år på nacken. Men han gör också nya.
– Jag gjorde en alldeles nyligen hemma i min studio, ”Bevis för evolution”. Det passade bra eftersom det var ett tag sedan som jag undervisade om detta.
Dina filmer föregås av annonser, problemfritt, eller?
– Nej, inte helt. I och med att jag riktar mig till barn så ska Youtube blockera annonser för alkohol, tobak och spel. Men det händer att jag behöver gå in och blockera manuellt.
Vad tjänar du på annonserna?
– Jag vill inte nämna några belopp, men det handlar inte om summor som jag kan leva på. Mitt alternativ hade varit att lägga filmerna bakom betalvägg. Men det hade känts helt fel.
LÄS ÄVEN:
Krönika ”Kanske är jag bara en obotlig lipsill.”
Vi lärare debatt ”Absurt att lägga detta på arbetsgivarna i efterhand” skriver läraren Rukiye Colak.
Vi lärare debatt Universitetslektorn om skolans svåra uppgift att forma barn till samhällsmedborgare.
Vi lärare debatt Ideologiska striden drabbar klassrummen – så kan den lösas.
Vi lärare debatt Forskaren vänder sig mot bilden av Finland som ett specialpedagogiskt föregångsland.
Vi lärare debatt Lärares löner måste sättas i relation till det faktiska arbetet, skriver Ljubomir T Devic.
Vi lärare debatt Föräldern Hans Johansson låter ChatGPT beskriva varför elever behöver bli AI-kompetenta.
Vi lärare debatt Betygsutredaren Magnus Henrekson behöver tänka om, skriver artikelförfattarna.
Vi lärare debatt Därför vill läraren slopa målrelaterade betyg.
Vi lärare debatt ”AI-kunskap en strategisk investering och en ren och skär nödvändighet.”
Hoten mot lärarna Lärarna arbetar för att återgå till vardagen efter mordplanerna.
Vi lärare debatt Sveriges Matematiklärarförening: ”Behöver kartläggning som stöder undervisningen”.
Vi lärare debatt ”Myten att Sverige ska ha gått särskilt långt avseende inkludering är seglivad.”
Vi lärare debatt ”Den auktoritära lärarstilen lockar i osäkra tider”, skriver läraren Simon Fuglsang.
Vi lärare debatt Specialpedagogen Mona Liljedahl och beteendevetaren Lena Skogholm ser många larm men inga lösningar för hemmasittande elever.
Jag är lärare Specialläraren Alicia Eriksson om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Krönika ”I effektiviseringarnas tidevarv lämpas allt praktiskt över på första bästa lärare”.
Förskoleklass Sveriges Lärare: ”Grundskollärarna kommer att behöva fortbildning.”
Arbetsrätt Gängkriminaliteten kräver att skolans registerkoll blir mer omfattande, menar utredaren.
Arbetsmiljö Anna Olskog: ”Vilka problem löser detta?”.
Lärarutbildning Facket rasar: ”De har rundat oss och gjort oss heligt förbannade.”
Krönika Maria Wiman om kruxet att göra praktik av sin utbildning.
Slutreplik Lyssneläsning och anpassningar gör det omöjligt för lärare att arbeta med läsning och skrivning, skriver Ulrica Björkblom Agah.
Ledare Sveriges Lärares ordförande: ”Därför började det gå snett med friskolereformen.”
Stipendier Lista: Här finns stipendier för lärare att söka.
Inkludering Det saknas både lärare och pengar till det stöd som behövs, menar regeringens utredare Pontus Bäckström.
Inkludering Lista kommun för kommun: Andel elever med åtgärdsprogram.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare: ”Skyddsstoppet på Färsingaskolan fick upp ögonen på politikerna”.
Stipendier Tack vare ett stipendium gick förskollärarens flera år gamla bokidé från dröm till realitet.
Replik Specialpedagogen: ”En elev hamnar i skolfrånvaro som följd av långtgående otrygghet.”
Vi lärare debatt Läraren: SVT:s granskning av skolstöket saknar viktiga delar.
Fackligt ”Vi vill absolut inte ha kriminella i skolan – men det ligger på arbetsgivaren att ta referenser”.
Replik ”Jag hoppas att vi kan hitta vägar framåt där det inte handlar om att lägga skuld på vare sig föräldrar eller lärare”, skriver psykologen Isabel Petrini.
Replik Psykologen Annika Laestadius skyller på skolsystemet – inte på föräldrarna.
Våld i skolan Positiv attityd till skolk i Brottsförebyggande rådets undersökning.
Krönika Anmälningar om hot och våld i skolan har ökat med drygt 150 procent de senaste tio åren.
Yrkesetik Massprotest mot anmälningsplikt på Sergels torg – uppmanar regeringen att backa.
Fackligt Skyddsombudet Simon Sandström om uppdraget: ”Fina stunden jag alltid bär med mig”.
Digitala verktyg Ny studie om digital läsförståelse: ”Rusta elever för texter de kommer möta ute i samhället.”
Vi lärare debatt Läraren och föräldern Ulrica Björkblom Agah vill se större föräldraansvar mot hemmasittande.
Arbetsmiljö ”Har nått gränsen för vad vi klarar av.”
Lärarlegitimation En tredjedel av de som undervisar i skolorna saknar behörighet: ”Indikationer på att det inte fått rätt effekt”.
Vi lärare debatt Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog: Regeringen gör klokast i att lyssna på oss lärare.
Krönika Efter SVT:s granskning om stökiga klassrum: ”Det upphör aldrig att förvåna mig”.
Vi lärare Specialtidningen Ämnesläraren vinner guld i den prestigefyllda branschtävlingen Swedish Content Awards.
Nedskärningar Lärarna oroliga av besparingsvågen: ”Kollegor säger upp sig”.
Skolverket Kritik mot informationsmaterialet: ”Tror de att vi är idioter?”
Krönika ”Jag har ju världens bästa jobb. Samtidigt förstår jag varför ansökningarna till lärarprogrammet sjunker”, skriver Maria Wiman.
Friskolor Edukatus, tidigare Thorengruppen AB: ”Vi borde ha pratat med facket.
Förskola Avslöjanden om grova sexuella övergrepp i förskolan gör att manliga förskollärare blir ifrågasatta.