Skolan för dem som inte får gå i skolan

Kanske är det Sveriges hemligaste skola. Liten skylt på dörren bara: Skolakuten. Lokalerna ligger i Münchenbryggeriet på Södermalm i Stockholm. Mellan 1857 och 1971 bryggdes här öl. Nu huseras bland annat ESS-gymnasiet och Kungliga Svenska Balettskolan. Samt Skolakuten. I ett litet lägenhetsliknande utrymme på plan 6.

Här går elever som av ”disciplinära skäl” blivit avstängda. Bråkstakar alltså.

09:01 går det första samtalet i väg. Om eleverna inte är på plats senast klockan nio ringer lärarna direkt. Får de inget svar ringer de föräldrarna samt hemskolan. Reglerna och ramarna är tydliga, och det behövs.

Det kan vara rena parkouren, med elever uppe på bord och väggar.

Eleverna här är sådana som ”kränker, slår och stör” enligt kuratorn Åsa Hargsten. Hon är samordnare och har varit med sedan starten 2013.

– Det här är en unik verksamhet. När jag träffar kuratorer på konferenser blir de väldigt intresserade och säger att de skulle behöva en egen skolakut.

09:10 dyker Sabina upp. Hennes första lektion är svenska, argumenterande text. Lugn och försynt. Att hon är avstängd för misshandel är svårt att begripa.

– Jag slog en kille. Det var mycket bråk på min skola. Här är det lugnt och skönt, men jag vill ändå tillbaka sen, säger hon.

Efter att ha satt Sabina i arbete ställer sig läraren Diana Gutherc och smygtittar bakom panoramafönstret, som skiljer klassrummet från personalrummet.

– Jag ser efter om hon klarar av att arbeta på egen hand.

Eleven Reza har sin sista dag på Skolakuten. Han har varit här i de maximalt fyra veckor som en elev enligt skollagen kan vara avstängd (se faktaruta). På måndag ska han tillbaka till sin gamla skola. Han lyssnar lite avvaktande på matematikläraren Urban Nordberg. Canada Goose-jackan sitter stadigt på.

– Det var mycket bråk i skolan. Men det ska bli bättre nu, lovar Reza.

Det är rektorn på elevens hemskola som ansöker om en plats på Skolakuten. Grundskolechef Bo Andersson fattar beslut om placering. Föräldrarna har inget att säga till om.

– Eleverna är ofta arga när de kommer hit. De vill inte vara här, ser det som ett straff, säger Åsa Hargsten.

Men syftet med Skolakuten är inte att vara ett straff, utan att säkra trygghet och studiero för övriga elever på hemskolan. Det är heller ingen behandling, fokus ligger helt på undervisning. Tanken är att eleverna inte ska tappa kontakten med skolverksamheten under tiden de är avstängda.

Foto: Marc Femenia

– Såna små signaler är oerhört värdefulla. När vissa elever märker att andra får besök från sin skola, och inte får det själva… Då blir det jobbigt, säger Sofia Gullberg.

Reza vill inte ha någon lunch, han ska gå ut. Lärarna försöker få honom att stanna.

– Vi vill ju vara med dig, det är sista dagen.

– Jag är inte hungrig, säger Reza.

– Åt du frukost då?

– Nej.

– Vill du följa med oss och äta indiskt? Vi bjuder dig för att du slutar i dag.

– Nej. Jag vill gå ut bara.

– Okej, var ska du inte vara?

– Plan åtta.

– Respekterar du det?

– Ja.

– Har vi en överenskommelse?

– Ja.

Sofia Gullberg hävdar att Skolakuten har en lugnande effekt på bråkiga elever eftersom de inte känner varandra, det finns ingen historik.

– En elev sa att han alltid satte på sig en mask när han gick till skolan. När han fick frågan vad han hade för mask här svarade han originalmasken. Det har blivit som ett motto nu. Vi vill att de ska hitta sin originalmask.

Även om eleverna är arga och frustrerade när de skrivs in, är de oftast helt medvetna om att de har sig själva att skylla, enligt Sofia Gullberg.

– När de berättar vad de gjort så stämmer deras version nästan alltid med skolans. De vet varför de är här.

Många av dem har aldrig fått positiv feedback eller beröm, säger hon.

– Vi är väldigt vassa på att hitta elevernas positiva sidor. Och de suger åt sig berömmet. Namnet Skolakuten är ganska dramatiskt, det antyder att vi är hårda och stränga. Men vårt förhållningssätt är vänlighet och respektfullt bemötande.

Däremot är de ”brutalt ärliga”, menar hon.

– Vi tvekar inte att säga till en elev precis hur det uppfattas när den beter sig på ett normbrytande sätt, och att det inte är accepterat i samhället. Det är en svår balansgång att vara helt ärlig utan att vara kränkande. Eleven blir oftast arg, men samtidigt visar vi att vi gillar dem ändå.

På väg ut möter jag Reza och Sabina. Reza är tillbaka i god tid till sista lektionen och har undvikit plan åtta, som han lovat. Sabina har varit på McDonalds med läraren från hemskolan.

– Vi pratade om vilka förändringar jag ska göra när jag kommer tillbaka.

Kommer du att följa reglerna?

– Ja, för jag vill gå på min skola. Jag saknar mina kompisar, säger Sabina.