Efter jordbävningen: Lärarna blir hjälparbetare
Johanna Jaara Åstrand besöker Turkiets jordbävningsdrabbade områden i sitt arbete som vice ordförande för Education International.
Reportage
Två månader efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är skolan fortfarande stängd.
I sin roll som vice ordförande för Education International, EI, var Johanna Jaara Åstrand på plats för att vittna om lärarnas situation – och om den turkiska statens uteblivna insatser.
LÄS ÄVEN: Ukrainska lärare på flykt: "Vill bara få undervisa"
Jordbävningarna i Turkiet och Syrien i februari 2023 beräknas enligt bland annat DN ha kostat över 50 000 människoliv, och påverkat 26 miljoner människor.
Två månader senare är det fortfarande svårt att beräkna omfattningen av skadorna – eller tiden det kommer ta att återställa fungerande samhällen i utsatta Adiyaman, Gölbasi och Kahramanmaras.
Där skolorna stängdes genast.
– Oavsett om det behövdes eller inte. Och det var det första som turkiska lärarfacket Egitim Sen kritiserade – eftersom vi vet hur viktig skolan är för barn, särskilt i katastrofer. Elever skickades till släktingar på andra platser. Så det är inte bara katastrofen i sig det är också familjetrauman, säger Johanna Jaara Åstrand.
Facken rycker in
Hon reste runt i en minibuss tillsammans med medlemmar i turkiska lärarfacket Egitim Sen och fackliga paraplyorganisationen KESK. Organisationer som ryckte in de allra första dagarna efter krisen.
– Facket jobbar egentligen inte så, men när många av Egitim Sens medlemmar har drabbats och elever och studenter har drabbats så blir det en fråga för lärarfacket och om solidaritet, säger Johanna Jaara Åstrand.
Skolorna är stängda, och lärarna bor i tält. Vissa förväntas undervisa – men det finns varken plats för lektioner eller planering. Lärare som inte kan jobba har rätt till ersättning, men den är låg.
– Förödelsen som jordbävningarna förde med sig är en sak, men det som också upprör är att de fackliga ledarna har försökt få kontakt med myndigheter och regering och vill vara delaktiga i en social dialog. Men det finns noll intresse, säger Johanna Jaara Åstrand.
Rapporterar till FN
Hennes och Education Innternationals uppgift är att rapportera om läget till exempel till Unesco.
– Det blev tydligt snabbt att det finns en diskrepans mellan vad regeringen rapporterar och vad människorna står i, säger hon.
I stället är det de internationella hjälporganisationernas loggor på tälten, de som ordnar vatten och transporterar släpvagnar med tvättmaskiner.
Husen som inte rasat får inte beträdas.
Det kommer ta åratal innan materialet fraktats bort och nya samhällen kan byggas på en av Europas mest utsatta platser.
LÄS ÄVEN: Barnen som kan bli dina elever
