Kontrollen av religiösa friskolor skärps
Religiösa friskolor Kontrollen av religiösa friskolor skärps, föreslår regeringen. Något förslag om att förbjuda nya religiösa friskolor presenteras dock inte i dag men förbereds i regeringskansliet.
Regeringen föreslår inget förbud mot nyetablering av religiösa friskolor, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom på en presskonferens.
– Ett förbud finns det inte majoritet för i dag i Sveriges riksdag.
Däremot skärper man kontrollen, bland annat genom ett krav på ett så kallat demokrativillkor.
– Jag är glad att regeringen i går fattade beslut om en lagrådsremiss med tydligare krav och skärpta regler för konfessionella förskolor, skolor och fritidshem, säger Axelsson Kihlbom.
Förbereder förbud
Demokrativillkoret ska ingå i ägar- och ledningsprövningen. Det ska hämtas fler uppgifter ur belastningsregistret vid ägar- och ledningsprövning. Det föreslås även skärpta krav på huvudmannen att anmäla skolans riktning.
Det här förslaget skärper samhällets kontroll över välfärden – men det räcker inte, påpekar skolministern.
– Regeringen vill gå längre. Regeringen avser att presentera ett förslag om etableringsstopp för konfessionella skolor, säger hon.
Ett förslag förbereds i regeringskansliet.
– Det är ingen hemlighet att mitt parti vill se ett förbud mot konfessionella skolor, säger Axelsson Kihlblom.
Kongressbeslut
Förslagen och debatten om religiösa friskolor bottnar i ett antal allvarliga övertramp som uppdagats i friskolor med uttalad eller inofficiell kristen eller muslimsk inriktning. Det har handlat om religiöst färgad undervisning och personer med koppling till muslimska friskolor som bedömts som säkerhetshot, haft IS-sympatier eller dömts för grova ekobrott.
Regeringen har gjort tydligt att den vill se ett etableringsstopp. Ett av Socialdemokraternas kongressbeslut i höstas var att konfessionella friskolor ska förbjudas "men hänsyn ska tas till internationella åtaganden".
Ett etableringsstopp var också en av punkterna i S-MP-regeringens januariavtal med L och C.
Juridisk knäckfråga
Knäckfrågan är hur ett förbud mot nyetablering ska utformas. Det har borrats i den frågan och regeringens utredare Lars Arrhenius kom fram till att ett förbud riskerade att bryta mot såväl religions- som näringsfriheten.
I hans betänkande, som presenterades i maj 2020, fanns också förslag om att skärpa ägarprövningen av alla friskolehuvudmän med ett demokrativillkor - den som vill starta friskola ska diskvalificeras om det finns misstanke om diskriminering eller att huvudmännen försvarar eller uppmanar till diskriminering eller antidemokratiska handlingar.
Det är detta regeringen nu går vidare med, i form av en lagrådsremiss.
LÄS ÄVEN:
