Äntligen semester – så kan du börja ladda för lugnet

Anna Dahlgren står i gräset bland gula blommor.
Foto: Simon Hastegård

Anna Dahlgren, docent i psykologi på Karolinska institutet i Solna, forskar om stress och återhämtning.

Återhämtning är viktigt för hälsan. Vi frågade stressforskaren Anna ­Dahlgren vad forskningen har att lära oss och hur återhämtning kan bli en del av ­vardagen, både på jobbet och fritiden.

Betygen är satta, eleverna utflugna, skrivbordet rent, mejlkorgen rensad och semesterbilen är packad. Allt är i ordning för en perfekt ledighet. Och ändå är du så in i märgen trött att du helst vill låsa in dig i källaren.

Det är inte ovanligt att bli sjuk precis när det är dags för ledighet.

– Kraschar du precis när semestern börjar är det ett kvitto på att situationen varit pressad under lång tid. De sista veckornas slit blir bara droppen som får bägaren att rinna över.

Det säger Anna Dahlgren, docent i psykologi på Karolinska institutet, som forskar kring stress och arbetsliv. 

Brist på återhämtning är farligt

Stress är inte farligt, våra kroppar är gjorda för att klara pressade situationer. Det är när återhämtningen saknas som det blir skadligt. Anna Dahlgren talar om återhämtning på olika nivåer:

Sömn är viktigt, att sova gott ger bästa återhämtningen. Då stärks immunförsvaret, minnen från dagen sorteras och hjärnan får en storstädning.

Återhämtning är också tid då du inte fokuserar på arbete, sjukdomar eller oro för framtiden. Återhämtningsbeteenden kan till exempel vara:

  • Aktiviteter du gillar att göra, promenader, träning, träffa vänner eller läsa en bok.
  • Vila och meditation.
  • Mikroåterhämtning, det vill säga korta pauser i vardagen när du stannar upp, sänker axlarna, och drar några djupa andetag. Eller stannar till på en parkbänk och lyssnar på fågelsången på vägen hem från jobbet.

Försök planera in ­återhämtning både under och efter ­arbetstid.

Anna Dahlgren
En porträttbild av Anna-Dahlgren, forskare vid KI.
Foto: Simon Hastegård

Anna-Dahlgren.

– För mig är ridning riktigt bra återhämtning. På hästryggen måste man ha fullt fokus på det man gör. Det går inte att älta jobbproblem. Men du måste hitta den återhämtning som passar bäst för just dig. Pröva dig fram, säger Anna Dahlgren.

Återhämtning kan vara svår att få till när hjärnan går på högvarv trots att man är dödstrött.

– Det kallas för återhämtningsparadoxen; när vi behöver återhämtning som mest är den som svårast att få till. Då behöver vi strategier. Försök planera in återhämtning både under och efter arbetstid.

Tre sortets trötthet

Anna Dahlgren beskriver olika sorters trötthet.

  • Fysisk trötthet, efter att du gjort något ansträngande med kroppen.
  • Mental trötthet, när du fokuserat och arbetat med hjärnan.
  • Känslomässig trötthet, när du haft det känslomässigt jobbigt eller känner att du inte räcker till.

Beroende på vilken sorts trötthet du känner kan du behöva olika sorts återhämtning. Om du haft en fysiskt krävande dag kanske återhämtningen är en god middag eller en film på tv. Om du är mentalt trött kan det passa bättre med en långpromenad. Om du är känslomässigt trött kanske du vill ta en fika med en kollega.

Ibland slutar man göra det man tycker om när man är stressad. Om du under en längre tid jobbar så hårt att du inte orkar någonting annat än att jobba behöver du bryta mönstret. Särskilt om du ofta är sjuk eller känner att hjärnan inte riktigt hänger med. 

Tänk på det här:

En bra start är att prata om medvetenhet kring stress och återhämtning på jobbet. Du kanske inte är ensam om att känna så? Det här kan ni tänka på i personalgruppen:

  • Fundera över er miljö för återhämtning. Hur ser det ut i personalrummet, är det en mysig miljö eller är det bullrigt och stökigt. Finns det möjlighet att dra sig undan och vara ensam en stund?
  • Är det svårt att koppla av på lunchen för att det bara pratas jobb? Då kanske ni ska komma överens om att ni pratar om annat på den gemensamma rasten.
  • Fundera på om det går att bygga in återhämtning i jobbplaneringen. Om förmiddagen består av krävande aktiviteter kanske ni kan lägga lugnare arbetsuppgifter på eftermiddagen.
  • Mejl och telefonsamtal efter arbetstid kan vara stressande. Kan ni komma överens om att undvika att skicka mejl, sms eller ringa på kvällar och helger?
  • Kan ni hjälpas åt att varva ned i slutet av dagen? Summera vad som gjorts, skriva ned de saker som inte hanns med som ska göras morgonen efter. Då blir det lättare att släppa jobbet.

Det är också viktigt att påminna om att det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. På sverigeslarare.se/arbetsmiljo kan du läsa mer om hur ni kan agera fackligt både i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i en akut situation.

Varva ned inför natten

Sömnen är viktig för återhämtningen. Men hur ska man göra för att få sova gott?

– Först och främst, ta det lugnt. Enstaka nätters dålig sömn är inte farligt. Kroppen har en fantastisk förmåga att ta igen förlorad sömn. Om du haft svårt att sova länge kanske det inte går att bryta trenden direkt, försök ta små steg i taget, säger Anna Dahlgren.

Här är några tips på hur du kan varva ned på kvällen:

  1. Prata med någon du tycker om.
  2. Ta en varm dusch.
  3. Drick en kopp varm dryck.
  4. Sticka, virka eller något annat ­handarbete.
  5. Titta på en tv-serie som du tycker om.

Det är inte ovanligt att lärare tar med sig jobbet hem och sätter sig en stund och jobbar när barnen somnat.

– Så kan du göra om det funkar för dig. Men glöm inte bort att du behöver ställtid och tid för nedvarvning även när du jobbar hemma. Om du går direkt från skrivbordet till sängen kan det bli svårt att somna, säger Anna Dahlgren.