Till startsidan
Porträtt Ständigt på resande fot och en kontroversiell kändis i världens lärarrum. Andreas Schleicher, den mustaschprydde Mr Pisa, drar sig inte för att kritisera de många skolsystem han möter. – Det svenska skolvalet leder till social segregation, säger han.
Ålder: 57 år.<br />Bor: Chatou i utkanten av Paris, Frankrike.<br />Familj: Gift, tre barn.<br />Arbete: Director for Education and Skills (utbildningschef), OECD.<br />Utbildning: Universitetsstudier i fysik (Tyskland), matematik och statistik (Australien).
Under sin egen studietid höll Andreas Schleicher Sverige högt. ”I used to look to Sweden as the gold standard for education” skrev han för några år sedan på bloggen OECD Education and Skills Today.
Sedan dess har det flutit många förlorade Pisapoäng under bron och marknadskrafterna har tagit ett fast grepp om svensk skola.
– När Sverige öppnade för fristående skolor och lät tusen blommor blomma höll sig regeringen undan. Friskolorna blev aldrig en del av samhället i övrigt, säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher till Läraren.
Han driver tesen att utbildning under 2000-talet har blivit en handelsvara. Elever har förvandlats till konsumenter av utbildning och lärare betraktas som tillhandahållare av service. Utvecklingen tydliggör många av dagens problem i svensk skola, menar Andreas Schleicher och tar det fria skolvalet som exempel.
– För att ditt barn ska få en bra skola måste du sätta upp dig på en väntelista. Välbärgade föräldrar förstår att tidigt sätta sina barn på väntelistan, fattiga föräldrar väntar till några veckor före skolstarten. Skolvalet leder till social segregation.
Sverige är inte ensam marknadsplats, men skolföretagens frihet är inte lika stark i andra länder.
– Tittar du på till exempel Nederländerna och Belgien hittar du också skolsystem som bygger på marknadstänkande, men om du är en privatskola i Nederländerna ser du dig ändå som del av ett offentligt system.
Andreas Schleichers skarpa tunga skaffar honom både vänner och fiender. De som känner sig trampade på tårna finns ofta i länder som hamnat på efterkälken i Pisatesten.
Någon profet i sitt hemland Tyskland (i dag bor han med sin familj i Frankrike) har han aldrig varit, särskilt inte när landet i den första Pisa-mätningen hamnade på plats 21 av de 32 länder som deltog. De tyska skolbarnen presterade under genomsnittet i alla färdigheter. ”Der Pisa-Schock” var på allas läppar.
Otaliga är de konservativa skolpolitiker i tyska delstater som krävt hans avgång. De ser honom som en vänstervriden byråkrat som från sin internationella position bekämpar det tyska utbildningssystemet. Men samtidigt ledde de dåliga resultaten till att de flesta av hans landsmän reagerade och agerade på det sätt han hoppas att mätningarna i stort ska leda till: Intresset för utbildningssystemet ökade, politikerna skyndade sig att undersöka orsakerna och drev sedan igenom reformer.
Att Andreas Schleicher skapade Pisa för drygt två decennier sedan och har ägnat sitt yrkesliv åt skolungdomars kunskapsutveckling är lite av en slump. Han var själv ingen särskilt duktig elev och när han var tio år flyttade hans föräldrar honom till en Waldorfskola i Hamburg, den stad där han är född och uppväxt.
Sedan tog intresset för kunskap fart och det ledde senare till studier i fysik, matematik och statistik.
Innan han började läsa på universitetet skulle han göra militärtjänsten, men pacifisten Schleicher valde att i stället inställa sig för socialtjänst och fick undervisa barn med funktionsnedsättningar. Det är hans enda erfarenhet av undervisning och det var under de månaderna hans passion för att förbättra utbildningsväsendet väcktes.
Ett idealiskt skolsystem förbereder eleverna för deras framtid, inte för vårt förflutna.
Sitt första jobb hade Andreas Schleicher inom läkemedelsindustrin, men intresset för skolans värld var väckt och han flyttade snart till Institutet för utbildningsforskning i Nederländerna för att delta i utformningen av den första upplagan av Trends in International Mathematics and Science Study (Timss).
OECD blev hans arbetsgivare 1994 och efter en tid fick han gehör för sitt förslag att bygga upp Programme for International Student Assessment (Pisa). Det genomslag som mätningen snabbt fick gjorde Andreas Schleicher till en tungviktare i den internationella skoldebatten. Några sökningar på nätet fångar snabbt upp epitet som ”Mr Pisa”, ”The world's schoolmaster ” och ”The father of more revolutions than any German since Karl Marx”.
Han är eftertraktad föreläsare på konferenser världen över. Ett exempel: Under en videosändning från Global Education & Skills Forum 2017 visar han upp en annan bild av sig själv – vänlig, kvick, nära till skratt. Dessutom självkritisk.
På frågan från samtalsledaren vad han gjort för misstag i sitt yrkesliv och vad han lärt sig av dessa berättar han om sina försök att få stöd för en ”global kompetens”; det inslag i Pisatestet 2018 som bland annat mätte elevers tolerans och kulturella medvetenhet. Många länder, däribland Sverige, valde att inte delta i den delen.
Han var besviken över det svaga intresset, men lärde sig också något om sitt sätt att försöka få uppslutning kring sina idéer.
– Jag insåg att jag måste bygga bredare allianser med människor. När jag misslyckas frågar jag mig om jag gjort rätt saker. Kommer jag fram till att jag ändå varit rätt ute försöker jag gå till väga på ett annat sätt för att lyckas bättre nästa gång.
Har Andreas Schleicher också tagit till sig den kritik mot Pisa som uppstod efter senaste mätningen? Då visade det sig att Sverige valt bort elva procent av elevunderlaget med motiveringen att det vid den tiden fanns många nyanlända elever i den svenska skolan.
I riktlinjerna för mätningen står att fem procent kan exkluderas.
Riksrevisionen slog för drygt ett år sedan fast att både Skolverket och regeringen borde ha ansträngt sig mer för att följa upp de misstankar om felaktigheter som medarbetare på utbildningsdepartementet väckt. Även OECD fick skarp kritik för att inte ha gjort någon trovärdig granskning.
Nej, ”Mr Pisa” håller fast vid sin ståndpunkt att Sveriges agerande ryms inom reglerna. Han har stöd i OECD:s egen utvärdering som menar att den svenska motiveringen var rimlig.
– Resultatet påverkades inte, menar Andreas Schleicher.
Hur det ska gå för svenska 15-åringar i nästa Pisamätning återstår att se. Resultaten presenteras i december 2023.
För 35 år sedan såg studenten Schleicher skolan i Sverige som den ”gyllene standarden”. Vilket är det ideala skolsystemet för honom i dag?
– Ett idealiskt skolsystem förbereder eleverna för deras framtid, inte för vårt förflutna. Det förbereder dem för att leva med sig själva, att leva och arbeta med andra människor som skiljer sig från dem – och att leva med planeten. Det är ett system där lärare inte bara är bra instruktörer, utan också bra tränare, bra mentorer, fantastiska socialarbetare, fantastiska facilitatorer och fantastiska utvärderare, säger Andreas Schleicher.
Slutreplik Hanna Garberg besvarar Skolledarnas oro för regleringar av lärares arbetstid.
Replik ”Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skrev Hanna Garberg – nu svarar skolledarna.
Hök25 Uppmaningen till SKR i striden om reglerad planeringstid.
Debatt ”Förutom faktafel och fusk äventyrar AI även förmågan till källkritik”.
Debatt Hanna Garberg om SKR:s förslag för lärares arbetsmiljö: ”Ett hån”
Hök25 ”Stora oönskade konsekvenser för tredje man”
Hök25 ”Strejk är bättre som hot än vad den är i verkligheten.”
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Debatt ”Elevhälsoprocessen i svensk skola måste skrotas – den är orättvis”.
Digitala nationella prov Arbetar redan med upphandlingen av en ny provplattform: ”Har haft dialog med kritikerna”.
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Våld i skolan Utbildningsministern: Tryggheten i svenska skolor har tyvärr blivit sämre över tid.
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Arbetsbelastning ”De styrande borde ta chansen att minska grupperna nu när de har möjlighet.”
Forskning Stor studie: ”Lärarna behöver ges större utrymme att påverka arbetet”.
Friskolor Diskussion om vinster i skolan: ”Välfärdstjänster är inte som andra tjänster.”
Jag är lärare Jörgen Berg om varför han är lärare – och vad han skulle göra om han var skolminister för en dag.
Nedskärningar ”Har man halkat efter lönemässigt kan det bero på att man underpresterat i sin roll.”
Krönika ”För de allra flesta är mobilförbudet en ickefråga.”
Studiero Förslaget: Obligatorisk insamling av elevers mobiltelefoner i början av skoldagen.
Forskning 70 föreläsare delar med sig av forskning och erfarenheter från undervisning under en och samma dag.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Arbetstid Göteborg satsar – men Eskilstuna backar. Det handlar om arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Det blir tufft”.
Avtalsrörelse Han undervisade och studerade parallellt. ”Jag är lyrisk”.
Annat SKR skeptiskt till kraven från Sveriges Lärare.
Digitala nationella prov 4 000 elever och anställdas personuppgifter läckta – Integritetsskyddsmyndigheten inkopplad.
Krönika ”Hoppas att staten inte försitter detta gyllene tillfälle”, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det vore en stor vinst för både lärare och elever”, skriver Filippa Mannerheim.
Debatt ”Den havererade provplattformen är dock bara toppen av ett isberg” skriver representanter för Elevernas riksförbund.
Digitala nationella prov Så tvingas lärarna lösa problemet – för att genomföra nationella proven.
Debatt ”Jag tror att jag med flera verksamma i skolan värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står”.
Digitala nationella prov Har föreslagit granskning av Haverikommissionen: ”Lever i det förgångna”.
Debatt Grundskolechefen efter Wimans krönika: ”Uppgifterna om Kunskapsskolan stämmer inte”.
Debatt Tjänstefördelningen pågår: ”Här är receptet på bra arbetsmiljö”.
Digitala nationella prov Letar efter orsakerna – ”Så fort vi är säkra öppnar vi Skolplattformen igen”.
Lärarutbildning ”Studenterna ska få en bredd av erfarenheter från verkligheten” säger Adam Kedert.
Lärarutbildning Att ta sig an en student innebär inte bara extraarbete – det är en chans att utveckla sig själv.
Krönika ”Tänk om Skolverket kunde göra vad fasen som helst för att mildra skadan av detta vettlösa tids- och pengaslöseri.”
Ledare Samtidigt med sorgearbetet efter morden på Risbergska skolan gäller det att börja forma en väg framåt.
Digitala nationella prov Har kostat 697 miljoner: ”Vi kräver att Lotta Edholm och Skolverket förklarar sig”.
Debatt Forskaren varnar för att obs-förslaget leder till ökat utanförskap och ökade kostnader
Debatt ”Min erfarenhet är att den lilla gruppen har gjort gott för dessa elever”, skriver Torbjörn Klasson som har arbetat som speciallärare i 37 år.
Debatt Forskaren: ”Nya läroplanen stick i stäv mot egna målen när det gäller digitaliseringen”.
Krönika ”Bo Jansson har bokstaverat det vi andra har gormat oss hesa om i flera år.”
