Varningen: Satsningen ökar pressen på lärarna
Åtgärdsgarantin
Bristen på specialpedagoger gör att läsa-skriva-räkna-garantin blir enskilda lärares ansvar.
– Fler elever får stöd, men det är utarbetat av lärarna, säger Anna Blom, utredare på Skolinspektionen.
Sedan läsa-, skriva-, räknagarantin infördes 2019 har Skolinspektionen haft i uppdrag att utvärdera insatsen. En ny enkät med 1 500 deltagare visar att lärare upplever sig sakna kunskap om garantin, rektorer saknar specialpedagogisk personal och att kartläggningen av elevers svensk- och mattekunskaper ofta sker dubbelt.
– Det finns en del strukturella problem, till exempel den stora bristen på specialpedagoger, säger Anna Blom.
Garantin infördes 2019 för att elever i förskoleklass och lågstadium och som riskerar att inte uppfylla kraven i svenska, svenska som andraspråk och matematik.
Många lärare inte insatta i garantin
En första enkätundersökning genomfördes 2019. Den visade att lärare upplever sig sakna kunskap om garantin, att rektorer saknar specialpedagogisk personal och att både speciallärare och lärare saknar kompetensutveckling. Slutsatser som bekräftas i den nya enkätundersökningen.Lite drygt 40 procent av lärarna anser att de är helt eller till stor del insatta i garantin.
Samtidigt saknar hälften av lärarna specialpedagogiskt stöd för insatserna som omfattas av garantin.
– Specialpedagoger är inte allt, lärare är nog så viktiga. Men de behöver den extra förstärkningen och specialpedagoger används mest i de årskurser man får betyg. Tanken med garantin är att förflytta stödet men det kräver att man vågar släppa de äldre eleverna och det finns en risk med det. Där krävs en långsam förflyttning, säger Anna Blom.
Lärare jobbar dubbelt – på eget bevåg
Skolinspektionen har också upptäckt att lärare gör dubbel kartläggning.– Flera lärare kartlägger också i till exempel Bornholmsmetodens material, de känner sig trygga och fortsätter med det och Skolverkets material. Men det väljer de själva, säger Anna Blom.
Skolinspektionen har i uppdrag att utvärdera reformen.
– Enligt enkätsvaren hittar lärarna fler elever som behöver stöd genom materialet än genom till exempel Bornholmsmetoden. Så om det är målet fungerar det bättre, säger hon.
- Den här texten publiceras även i Läraren. Vill du veta mer om din nya fackliga tidskrift, läs här.
