Hon försvarar systemet med skolpeng: ”Det är bra”

Däremot är hon kritisk till mycket annat när det gäller skolans finansiering och även den statliga styrningen.

– Under de senaste tio åren har staten och riksdagen, många gånger av välvilja, fördelat mer och mer pengar till skolorna via ett 70-tal olika statsbidrag, men samtidigt som vi har ökat statens finansiering av skolan, ser vi hur kommuner har dragit ner på sin egen finansiering.

Enligt Kristina Axén Olin visar forskning på mycket stora skillnader när det gäller hur mycket pengar som det satsats på enskilda elever och skolor.

– Ändå kan man inte se att de eleverna i de skolor som får mest finansiering också får en bättre undervisning.

Kristina Axén Olin säger att den statliga styrningen av svensk skolan bör ses över. Detsamma gäller hur finansieringen kan bli enklare och bättre. En del är att minska på antalet statsbidrag samtidigt som staten blir tydligare med vilka villkor och mål som ska gälla.

– På en del områden kan det vara en hårdare styrning, till exempel när det gäller elevhälsa, samtidigt som man släpper på annat.

Vad anser du om systemet med skolpeng?

– Jag tror att det är bra. I alla fall som en grundfinansiering.

Bör det vara en ersättning per klass i stället för per elev?

– Jag vet inte det. Det är en sak som man får titta på.

Bör skolpengen differentieras mellan kommunala och friskolor?

– Ersättningen är inte samma i dag.

Är det rimligt att skolpengen är lika stor oavsett hur stor andel av lärarna på en skola som är behöriga?

– Även det är en fråga som man får fundera över när man bestämmer sig för vad staten ska sätta upp för mål och kriterier för verksamheten och hur man finansierar den. Man bör också fundera över exempelvis lärarlönerna i områden där det är större utmaningar. Ska de lärarna ha mer betalt än andra lärare?

Bör skolpengen relateras till antalet elever per lärare?

– Det kan också ingå när man undersöker detta, men som lärare vet jag att frågan om antal elever inte är helt enkel. Man kan ha en klass med fem elever som är otroligt resurskrävande samtidigt som det går att ha en med 60 elever, och det går alldeles utmärkt. Det handlar inte bara om antalet elever, utan också om vilka elever.

Tror du att det blir en stor förändring när det gäller finansieringen av skolan?

– Det finns en i högsta grad levande diskussion kring den svenska skolans finansiering och syrning. Det finns även en utredning om ett förstatligande av skolan. Jag tror dock inte att ett förstatligande är möjligt.

Varför inte?

– Skolan svarar i snitt för 44 procent av kommunernas budgetar, enligt SKR. Ett förstatligande skulle både kräva en skatteväxling och en gigantisk omorganisation.

– I den situation som skolan nu är i tror jag inte att vi är betjänta av en gigantisk omorganisation. Jag skulle i stället vilja ägna kraft åt hur vi får bättre resultat i svensk skola och hur vi ser till att alla elever lyckas.