Förbud mot aktieägda friskolor kan kosta 20 miljarder

På uppdrag av Lärarnas Riksförbund har Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och tidigare riksdagsledamot (M), och Per Samuelsson, professor i juridik vid samma universitet, bland annat utrett om det är lämpligt att grund- och gymnasieskolor drivs i form av aktiebolag och om, och i sådana fall hur, aktiebolag ska kunna fasas ut ur skolan.

Utredningen är en kraftig vidräkning med dagens friskolesystem som man bland annat menar bidrar till sortering och segregering istället för likvärdighet.

Lönsamma elever är attraktiva för vinstdrivna friskolor, medan olönsamma hänvisas till kommunala skolor. Valfriheten är i praktiken främst något för den lönsamma delen av elevkollektivet.

Trots det vill utredarna inte förbjuda aktiebolag i skolsektorn.

– Det är inte verksamhetsformen som är problemet. Att förbjuda friskolor att verka i aktiebolagsform är en ineffektiv och kostsam åtgärd. Dessutom kan det leda till att staten måste betala ut betydande belopp som kompensation till ägarna, förutom att frågan med stor sannolikhet kommer att hamna i EU-domstolen, säger Anne-Marie Pålsson som inte heller vill ha något vinstutdelningsförbud.

– Det är bara ett slag i luften. Det finns nästan obegränsade möjligheter att komma runt ett sådant förbud.

”Riggat för friskolorna”

Utredarna menar att en betydligt effektivare åtgärd är att genom tydliga restriktioner och ramar för verksamheten, begränsa möjligheten för friskoleföretag att skapa och dela ut vinst.

– Dagens system är riggat för friskolorna, oavsett om de drivs som aktiebolag, ekonomisk förening eller i annan form. I praktiken har vem som helst som uppfyller lågt ställda krav rätt att starta en skola, rätt att både bestämma hur många elever skolan ska ha och i praktiken vilka elever, rätt att när som helst avbryta verksamheten och avveckla skolan, rätt att sälja den, rätt att slippa insyn, rätt att slippa redovisa hur offentliga medel till skolan används, rätt att utföra myndighetsuppdrag utan kontroll från utomstående, rätt att ta ut obegränsad vinst och rätt att få ersättning från skattebetalarna och dessutom i förväg, säger Anne-Marie Pålsson.

Resultatet av skolornas arbete går inte att mäta, lika lite som verksamhetens kvalitet. Dels för att det inte finns några mätbara mål, dels för att skolorna fått stor frihet att själv mäta det som möjligen går att mäta.

Förslaget: En ny friskolelag

Sedan några decennier tillbaka praktiseras i Sverige målstyrning i offentlig verksamhet. Men ”för att det ska fungera krävs att det finns ett mål att styra mot. Så är inte fallet vad gäller skolorna. Modellen med målstyrning reduceras därmed till en styrning utan mål”, skriver Anne-Marie Pålsson och Per Samuelsson.

Vad bör göras?

– Vår viktigaste slutsats är att skollagen på det här området måste ersättas av ett annat styrinstrument, en särskild friskolelag som sätter tydligare restriktioner och ramar för friskolornas verksamhet. Alla verksamhetsformer behöver restriktioner inom vilka man har att handla och agera, det gäller inte minst aktiebolag. Om det inte finns några sidorestriktioner får aktiebolagens vinstmaximeringssyfte genomslag på ett för omgivningen negativt sätt.

– Det här är inga konstigheter. Restriktioner finns inom de flesta andra verksamheter. Den nuvarande skollagen, som innehåller politiska pamfletter och en uppräkning av rättigheter och fluffiga önskemål om hur det borde vara, fungerar inte som bindande restriktioner.

Vinstuttag ska påverka skolpeng

En friskolelag skulle enligt Anne-Marie Pålsson kunna hantera frågor om antagningssystem, skolpengens storlek, insyn och kontroll, regler för överlåtelser och avveckling av verksamheten och mycket annat.

Utredarna anser att friskoleföretag även i framtiden bör ha möjlighet till vinstutdelning, men att vinstuttag av viss storlek ska kunna påverka skolpengens storlek eller i vissa fall leda till att tillstånd att bedriva skola dras in.

De menar även att offentlighetsprincipen och meddelarskyddet också bör gälla för friskolor och att det finns skäl att fundera kring begränsande regler för hur många skolenheter som en enskild skolhuvudman får äga. Sådana regler finns bland annat i Danmark.

Måste utsättas för tydligare krav

Anne-Marie Pålsson säger att det behövs en bred politisk uppgörelse om friskolornas framtid.

– Även från högerns sida måste man vara medveten om att dagens system inte är bra. Att å andra sidan helt skjuta in sig på frågan om vinst är ingen framkomlig väg. Då går hela friskolebranschen i taket, skriker så att det hörs till månen och då vågar man inte göra något.

– Det bästa som vi kan göra nu är att försöka backa tillbaka och bygga ett system som det finns legitimitet för och som hyggligt väl lever upp till de önskemål som vi har. Men det kräver att både vänster och höger är beredd att både ta och ge av sina hjärtefrågor.

Många har investerat mycket pengar i friskolesektorn. Skulle de acceptera tuffare villkor?

– Det finns inget som säger att bara för att du har investerat i en verksamhet ska du garanteras evig hög avkastning och tillväxt. I vår modell kommer friskolorna vara kvar och utgöra värdefulla komplement till de offentliga skolorna. Men för att systemet ska fungera och vara trovärdigt måste de utsattes för tydligare krav och restriktioner än idag.