Efter kritiken mot skolpengen till friskolor: Löser inte problemen
Skolpengen
Riksrevisionen kritiserar skolpengen – och vill införa ett schablonbidrag.
– Det är positivt på sätt att även RRV ser att det inte fungerar idag. Så jag hävdar att det är ett steg i rätt riktning. Men ett schablonbidrag kommer inte lösa problemen med likvärdigheten i skolan, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Regeringens förslag om att sänka skolpengen till friskolor med mellan åtta och tio procent röstades ner i riksdagen. Riksrevisionen drar slutsatsen att skolpengen bör förändras. Förslaget är ett schablonbidrag.
– Min förhoppning är att politikerna tar Riksrevisionens kritik till sig och hämtar in våra synpunkter och sedan presenterar ett nytt omarbetat förslag för riksdagen och där tar hänsyn till att lösa de problem som ett schablonbidrag faktiskt inte kommer åt. Men, som sagt, det är positivt att de konstaterar att dagens skolpeng kan motverka likvärdigheten, säger Åsa Fahlén.
Statligt sektorsbidrag
Hur skulle lösningen se ut om LR fick ge ett gott råd?– Då skulle vi landa i ett statligt sektorsbidrag som tar hänsyn till det verkliga läget i många kommuner, så att vi kunde vikta de ekonomiska insatserna till där de bäst behövs för att vi ska kunna ha en likvärdig skola där alla får samma förutsättningar, säger Åsa Fahlén.
Idag får fristående och kommunala skolor samma grundbelopp per elev från kommunens budget. När kostnaderna för kommunen ökar höjs budgeten för friskolorna per automatik.
Osäkerhet för friskolorna
En kommun kan alltså stå med höga kostnader för att den har fler elever som behöver extra stöd – eller ha extra kostnader för elever som mitt i ett läsår flyttat till en friskola – och då justeras skolpengen också för friskolan oavsett om deras kostnader ökat eller inte.Riksrevisionen menar dock att skolpengen kan leda till osäkerhet också för friskolorna, eftersom de inte kan förutse hur kommunen räknar ut ersättningsnivån.
Så här ser RRV:s sammanfattning ut:
- ”Riksrevisionens sammanfattande bedömning är att regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Riksrevisionens bedömning är att det nuvarande regelverket medför svårigheter för såväl huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet som en effektiv resursfördelning. Det beror bland annat på att enskilda huvudmän ska ersättas enligt lika villkor, men har andra förutsättningar för sin skolverksamhet än de kommunala huvudmännen. Samtidigt har de enskilda huvudmännen svårt att bedöma om de får rätt ersättning. Därutöver speglar inte skolpengens storlek kostnaden för att ta emot eller förlora en ytterligare elev. Riksrevisionens bedömning är även att regelverket för påtagliga negativa följder på lång sikt vid etablering av fristående skolor inte fungerar ändamålsenligt.”
- I dag är principen att fristående och kommunala skolor får samma grundbelopp per elev från kommunens budget. När kostnaderna för kommunens skolor ökar, exempelvis beroende på att de har fler elever med behov av extra stöd, höjs också budgeten för friskolorna, oavsett om de också har ökade kostnader eller inte.
- Men skolpengen kan också leda till osäkerhet för friskolor eftersom det är svårt att förutse hur kommunen räknar ut nivån på skolpengen.
