De dolda makthavarna – så påverkar de skolpolitiken

Reportage
Medan riksdagsledamöter, ministrar och partiledare debatterar i utskott, orerar i talarstolen och intervjuas i tv, är det de opolitiska tjänstemännen som producerar den ständiga flod av utredningar, analyser och faktaunderlag som driver runt den demokratiska apparatens tunga vattenhjul.
Som politiskt tillsatta rör sig Isak Skogstad och Petter Ådahl i gränslandet mellan politiker och tjänstemän. De är inte folkvalda men har trots det en agenda och en direkt påverkan på skolfrågans utveckling i riksdagen.– Vi är lite länken mellan politiken och tjänstemännen, ett raster mellan olika delar av organisationen, säger Petter Ådahl, utbildningspolitiskt sakkunnig hos utbildningsminister Anna Ekström (S).
De båda träffades första gången 2016. Då läste Isak Skogstad till lärare och var ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening. Samtidigt läste Petter Ådahl en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och var ordförande för Lärarförbundets studerandekommitté.
– Det var så vi möttes och vi har stött på varandra då och då sedan dess. Det är få som är lika intresserade av skolfrågor och har ganska likalydande bakgrund som vi har, säger Isak Skogstad, skolpolitisk expert på Liberalernas riksdagskansli.
NÅGONSTANS UNDER Gamla stan, nere i kulvertarna som förbinder riksdagens olika byggnader med varandra, visar Isak Skogstad vägen genom dörren till vänster och går runt hörnet.
– Nej det här är inte rätt, säger han.
Vi får vända om. Vi skulle ha tagit dörren till höger. Han har förvarnat att vi kunde hamna fel på färden från riksdagshuset på Helgeandsholmen till Liberalernas kansli.
– Jag har varit här sedan november 2019, så jag kan ju inte skylla på att jag är ny längre. Jag har bara dåligt lokalsinne, säger han.
En förmildrande omständighet är dock att han som så många andra har jobbat en hel del hemifrån det senaste året på grund av coronasmittan.
Den huvudsakliga delen av hans jobb som skolpolitisk expert består av självständigt utredningsarbete som inte kräver daglig närvaro på kontoret. Andra arbetsuppgifter är att bistå riksdagsledamoten Fredrik Malm, nyutnämnd talesperson i skolfrågor och tillträdande vice ordförande i utbildningsutskottet, samt att ta fram underlag, skriva tal och sammanfatta statliga utredningar inför debatter och intervjuer.
Det enda fönstret i Isak Skogstads arbetsrum på kansliet har utsikt mot innergården Brantingtorget och Ivar Johnssons skulptur ”Morgon”. Några tiotal meter bort i korridoren ligger partiledaren Nyamko Sabunis betydligt rymligare hörnkontor.
Isak Skogstad har offrat något av sin egen bekvämlighet för att klämma in en karmstol för besökare i det begränsade utrymmet.
– Jag tycker det är viktigt att kunna ta emot spontana besök, säger han.

Isak Skogstad vid Rännarbanan under Stallbron som går mellan Riksdagshuset och partikanslier i Gamla stan.
– Rapporten är ett bra exempel på vad jag lägger mycket av min tid på. Det handlar om att peka ut vilka problem som finns, vilka vetenskapliga studier som gjorts och samla information från lärare på skolorna i syfte att utforma politiska åtgärder. Det är ett drömjobb för en skolpolitisk nörd som jag, säger han.
Han beskriver själv sin roll som en balanserande tjänsteman, men med slagsida åt Liberalerna. Medan politiken drivs av visioner och ideologi trivs Isak Skogstad bäst när han får fokusera på fakta, rapporter och statistik.
– Som expert framhäver jag fakta, studier och information som ibland är obekväm – särskilt i de fall den består av kritik av reformer vi själva genomfört. Jag har ett brett kontaktnät; inte minst har jag goda kontakter med utredarna på Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.
– När man sedan har gått igenom källor och statistik är det naturligtvis hela tiden lite ideologiskt färgat – det ska jag inte sticka under stol med, säger han.