Budgeten: Fem miljarder till skolan – så ska de fördelas

Studiero samt ordning och reda tar stor plats när regeringens skolsatsningar i budgeten presenteras av tre Liberala ministrar: Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, utbildningsminister Mats Persson och skolminister Lotta Edholm.

600 miljoner kronor läggs på fler speciallärare under 2023, följt av totalt 1,9 miljarder kronor de två efterföljande åren.

– Det här är en förutsättning för att skolan ska kunna ha särskilda undervisningsgrupper, och kunna ge elever det stöd de behöver, säger utbildningsminister Mats Persson.

Behovet: 5000 speciallärare

Enligt Lärarnas Riksförbunds beräkningar behövs 5 000 nya speciallärare i skolan, och de pengar regeringen föreslår räcker till 1 600. Skolminister Lotta Edholm menar att det är oundvikligt att det tar tid att nå hela vägen fram.

– Det här är ett jättestort problem som vi brottas med i flera år, och det kommer inte lösa sig under ett budgetår. Det här är en början, säger hon till Skolvärlden.

685 miljoner kronor ska gå till läroböcker. Lotta Edholm betonar att det handlar om just böcker, och inte digitala läromedel.

– Digitala läromedel finns ju där, det har inte varit problemet. Alldeles för få elever har tillgång till böcker, säger hon.

Vill inrätta sociala team

Läromedelsförfattarnas organisation vill se att rätten till läromedel skrivs in i skollagen. Vad säger du om det förslaget?

– Läromedelsutredningen bereds just nu på regeringskansliet och det blir mycket intressant att se vad den har att säga. Men det här är en viktig och efterlängtad satsning på läroböcker.

För att stärka studiero och trygghet ska regeringen underlätta för skolor att inrätta så kallade sociala team, till en kostnad av 74 miljoner 2023, och 250 miljoner per år nästföljande två år.

– Det är en samverkan mellan skola och socialtjänst. En del elever har problem av den karaktären att inte bara skolans sak att lösa dem, säger Lotta Edholm.

...och akut- eller jourskolor

För de elever med störst problem vill regeringen möjliggöra för huvudmän att starta så kallade akut- eller jourskolor. Där ska särskilt utbildade lärare, kuratorer och psykologer jobba med elever som inte kan fortsätta i sin vanliga skola, säger skolministern.

– Det är elever som har väldigt stora problem, som har straffat ut sig ur den vanliga skolan. Tanken är att de längre fram ska kunna återvända till sin skola, eller flyttas till en annan, säger hon.

Över hela regeringens budget vilar skuggan av det svåra ekonomiska läget och kommunernas förväntade kostnadsökningar. Enligt lärarfackens uträkningar behöver kommunerna 25,4 miljarder kronor i tillskott under nästa år bara för att upprätthålla den nuvarande nivån.

”Det är riktade statsbidrag”

Riskerar de här satsningarna att ätas upp av kommunernas ökade kostnader?

– Det här är riktade stadsbidrag till just de viktiga förändringar vi vill åstadkomma. Vi ska inte glömma att den stora delen av skolans finanser kommer från kommunerna, säger Lotta Edholm.

Kommer de generella statsbidragen höjas för att täcka deras kostnadsökningar?

– Förslaget till stadsbudet presenteras nästa vecka. Då kommer svaren på de här frågorna. Men det är klart att vi befinner oss i ett svårt läge i Sverige.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson levererar ett krasst budskap:

– Det är inte tu tal om att det kommer behöva prioriteras ute i kommunerna. Det kommer bli tuffa tider. Tid att fokusera på kärnverksamhet, säger han.