Dystra elevresultaten eldar på inför avtalsrörelsen

Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén vill ta med lärares planeringstid i avtalsrörelsen.

Planeringstid Fortfarande lämnar tre av tio elever gymnasiet utan examen.
Sveriges Lärare menar att det finns hjälp att ge – men då krävs det bättre förutsättningar för medlemmarna.

Emma Olsson

28 nov 2023

Nya siffror från Skolverket och Sveriges Lärare visar att en tredjedel av eleverna som börjar gymnasiet inte tar examen inom tre år.

Nu tar Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén med lärarnas arbetstid med in i avtalsrörelsen.

– Redan idag driver vi till exempel barngruppernas storlek mot regeringen, där vill vi ha lagstiftning. Däremot när det gäller undervisningstid och tid för planering och för- och efterarbete så är det frågor vi tar med oss i avtalsrörelsen. Jag vill inte föregå vad delegationen kommer fram till men våra två viktigaste frågor är lön och arbetsmiljö, säger Åsa Fahlén.

Viktiga faktorn bakom skolmisslyckandena

Skolverkets senaste statistik talar sitt dystra språk.

Av eleverna som började 2020 tar 79,7 procent av eleverna på de nationella programmen gymnasieexamen inom tre år. Det är samma andel som året dessförinnan. Sett till hela gymnasieskolan, inklusive eleverna på introduktionsprogrammen, så når endast 70,8 procent en examen.

– Elever som kommer in på gymnasiets nationella program med för svaga resultat, och de som inte kommer in på de nationella programmen utan på introduktionsprogrammet i stället, de klarar i väldigt låg utsträckning sin gymnasieexamen. Det är för sent att som idag sätta in stödet först på högstadiet. Ge förskollärare och lärare i grundskolan mindre grupper, mer tid med varje barn och elev – då lägger vi grund för att fler ska klara gymnasiet, säger Åsa Fahlén.

Programmen där flest missar

Skillnaderna är stora mellan programmen, där introduktionsprogrammet sticker ut.

Linjerna där lägst andel klarar gymnasiet

Men det råder också stora skillnader kommuner emellan.

Kommunerna med sämst resultat

I över 20 kommuner är det mer än hälften av eleverna som inte når gymnasieexamen på tre år. I Bergs kommun och i Örkelljunga kommun slås sju av tio ut i gymnasiet.

– Det är huvudmännen som lägger alldeles för lite på skolan. Det svåra är att det blir en övergångsperiod där det blir dubbelt så dyrt. Det krävs en extrainvestering för stödinsatser både tidigt och sent i skolsystemet under några år. Sen är bristen på speciallärare och specialpedagoger ett problem. Även om det finns pengar finns ingen att anställa, säger Åsa Fahlén.