Sveriges Pisa-resultat ifrågasätts: ”Grava metodfel”

Anna Ekström låter nu OECD dubbelkolla Sveriges Pisa-resultat efter nya uppgifter om fel urvalsmetod. Men Skolverkets Peter Fredriksson är trygg med att allting gått rätt till. Foto: Johan Strindberg
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Svenska elever gjorde bättre ifrån sig i den internationella kunskapsmätningen Pisa 2018 än i mätningen 2015. Men bakom förbättringen ligger tveksamma urvalsmetoder, skriver Expressen.
Uppgifterna får till följd att OECD granskar de svenska resultaten igen.

– Jag har bett OECD att granska Sveriges resultat ytterligare en gång för att verkligen säkerställa att vi kan dra rätt slutsatser utifrån Pisa, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

OECD har redan accepterat uppdraget, tillägger hon.

– Man ska förstås lita på Pisaundersökningen och det är Skolverket som ansvarar för genomförandet i Sverige. Regeringen utgår givetvis från att myndigheters och OECD:s statistik är korrekt. Men eftersom det kommit frågetecken och eftersom det är så viktigt att regeringen och riksdagspartierna kan lita på Pisaundersökningen har jag tagit initiativ till att OECD granskar både resultat, urval och statistik ytterligare en gång – för att vara på den riktigt säkra sidan, säger Ekström.

Fel gallring?

I den senaste Pisaundersökningen, som genomfördes 2018 och presenterades i december i fjol, fick de svenska eleverna högre poäng i alla tre ämnen – läsförståelse, matematik och naturvetenskap – jämfört med 2015. Sverige placerade sig därmed genomgående över OECD-snittet.

Men enligt Expressen har en stor mängd elever med utländsk bakgrund felaktigt gallrats bort från att skriva provet. Dessutom har Skolverket gjort beräkningar på felaktig grund i sitt försök att kartlägga felets omfattning.

Enligt de internationella reglerna får nyanlända elever, som undervisats i sitt nya lands språk mindre än ett år, undantas från Pisaprovet. Men enligt Expressen har de svenska skolorna plockat bort en större andel elever med svaga språkkunskaper än vad det fanns nyanlända 15-åringar i skolan vid provtillfället. När Skolverket sedan kartlade hur många elever med utländsk bakgrund som felaktigt plockats bort ur Pisa-urvalet gjordes detta på felaktig grund, skriver tidningen.

"Oerhört graverande”

Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad reagerar starkt på Expressens uppgifter.

– Det är oerhört graverande om uppgifterna stämmer, säger han till TT.

– De uppgifter som framkommit om hur man exkluderar elever vid provtillfället väcker ett antal frågor, att inte enbart nyanlända med kort tid sållats bort utan en bredare elevgrupp. Självklart måste utbildningsministern och Skolverket förtydliga hur underlaget arbetats fram och om det påverkar de slutsatser som regeringen dragit av den senaste Pisamätningen, säger Haddad.

Moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin reagerade över de svenska siffrorna redan när Pisaresultaten kom i december förra året.

– Jag ställde exakt de här frågorna redan då. Det var 25 procent som inte skrev provet. 11 procent hade exkluderats och 13,5 procent av dem som skulle skriva provet var frånvarande. Men Skolverket hävdade redan då att man följde OECD:s regler, säger hon till TT.


– Vi har stora bekymmer med att det är så många elever som går ut utan godkända betyg. Vi behöver diskutera vad vi ska göra åt det, och då gör vi oss en björntjänst om vi gömmer undan resultaten, säger Axén Olin.

Både hon och Roger Haddad kräver att Skolverkets generaldirektör och utbildningsminister Anna Ekström (S) kallas till utbildningsutskottet.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) konstaterar att det redan i december, när Pisaresultaten presenterades, uppstod en diskussion om den höga andelen elever med utländsk bakgrund i Sverige som exkluderats från provet.

– Den diskussionen följde jag givetvis. Men de nya uppgifterna, som sätter frågetecken för urval och statistik, gör att jag vill dubbelkolla med OECD, säger Anna Ekström utan att gå in på metodfrågorna.

Anna Ekström tillägger att hon välkomnar en inbjudan från utbildningsutskottet.

– Det är utmärkt. Och jag kommer verkligen att medverka till att frågetecknen rätas ut.

Ser inga fel

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger sig dock vara trygg med att Skolverket gjort rätt och ser ingen anledning att gå igenom metod och resultat igen.

– De människor som kan detta bäst finns på Skolverket och jag är trygg med att de gjort det de ska och gjort det rätt och riktigt, säger han till TT.

Peter Fredriksson har under morgonen haft ett internt chefsmöte för att stämma av uppgifterna i Expressen. Enligt honom har inget framkommit som får myndigheten att revidera sina tidigare slutsatser.

– Det är naturligtvis tråkigt att myndighetens kompetens och ansvarstagande ifrågasätts. Men jag förstår att Expressens artikel väcker frågor. Jag hoppas att vi kan svara så att vi lugnar politiker och skolväsendet, genom att säga att vi följer regelverket och att OECD godkänt de svenska resultaten, säger Fredriksson.

Han säger också att han skulle välkomna en extern granskning:

– Det jag kan tycka i dagsläget är att det är viktigt att få bekräftat att Skolverket inte gjort något fel. Vi ser inget behov av att gå igenom våra resultat en gång till, men eftersom det finns ett ifrågasättande kan det finnas anledning att en annan aktör tittar på Skolverkets hantering. Det har jag verkligen inget emot.

Fakta: Sveriges Pisa-resultat genom åren

Sveriges resultat i Pisa de tre senaste omgångarna. Resultaten sjönk gradvis omgångarna dessförinnan med 2012 års resultat som det sämsta hittills.
Förbättringen därefter har inte tagit Sverige tillbaka till nivåerna år 2000 och 2003.

År Läsförståelse, poäng Matematik, poäng Naturvetenskap, poäng
2012 483 478 485
2015 500 494 493
2018 506 502 499

OECD-genomsnittet för respektive ämne sattes inledningsvis till 500 poäng. Resultaten mäts sedan på samma skala och enskilda länders resultat kan jämföras över tid.

LÄS MER OM PISA 2018:

Kritiken mot Pisa-firandet: "Skrämmande"
Jaara Åstrand: Uppåt i PISA – men inte för alla elever
Professorn: "Därför är Pisa problematiskt"
Pisa – salt i glädjebägaren