Sveriges Pisa-resultat år för år

Sverige har deltagit i kunskapsmätningen Pisa sedan starten år 2000. Pisa genomförs vart tredje år och resultaten redovisas följande år.

2000/2001

   Resultat: De svenska eleverna presterade bättre än OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden.

Sverige hör också till den grupp länder som har ett relativt likvärdigt skolsystem - skillnader mellan skolor är relativt låg och elevernas sociala bakgrund slår igenom relativt lite på deras prestationer.

Kommentarer:

- Vi ligger och flåsar tätklungan i nacken, summerade Skolverkets dåvarande generaldirektör Mats Ekholm.

Men förväntningarna var högre:

- De svenska eleverna har presterat bra, men någonstans hade vi tänkt oss att vi skulle vara bättre, sade Skolverkets dåvarande projektledare för Pisa, Anita Wester.

2003/2004

  Resultat: De svenska eleverna fortfarande över OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden. Marginellt lägre poäng jämfört med 2000.

Tecken på att likvärdigheten i svensk skola försämrats något sedan 2000.

Kommentarer:

- Sverige har inte klättrat uppåt, men de flesta resultat ligger kvar på i stort sett samma nivå som år 2000, summerade Skolverkets enhetschef Kristian Ramstedt..

- Vi ser en skola som glider isär och det oroar mig oerhört mycket, sade dåvarande skolminister Ibrahim Baylan (S).

2006/2007

 Resultat: Sverige fortfarande över OECD-snittet i läsning, men i nivå med OECD-snittet i matematik och naturvetenskap.

Sverige bedöms fortfarande ha ett av de mest likvärdiga skolsystemen i OECD. Dock märks en ökande skillnad mellan skolor.

Kommentarer:

- Det är angeläget ur samhällets synvinkel att vi lyfter oss här och lyckas prestera bättre, sade K-G Karlsson, Skolverkets dåvarande projektledare, om att Sverige låg på medelnivå i två av tre ämnen.

Dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) beskrev situationen som bekymmersam och vände blicken österut:

- Finland gör det jag tycker vi bör göra. De har betyg från lågstadiet, läraryrket har hög status och de upprätthåller disciplinen i skolorna.

2009/10

   Resultat: Sverige inte längre över OECD-snittet i något ämne, däremot under snittet i naturvetenskap.

Sverige bedöms nu som ett genomsnittligt land vad gäller likvärdighet i skolsystemet. Förklaringen är inte att andra länder kommit ikapp, utan att likvärdigheten i svensk skola försämrats under 2000-talet. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever, och dito SKOLOR, har ökat och elevens socioekonomiska bakgrund slår igenom mer på dess resultat.

Kommentarer:

- De högpresterande eleverna samlas i vissa grupper och skolor, medan de lågpresterande eleverna samlas i andra skolor. Det gynnar inte de lågpresterande eleverna, sade Helen Ängmo, dåvarande t f generaldirektör vid Skolverket, om en allt mer uppdelad svensk skola som viktig orsak till resultatförsämringen.

Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund sade sig vara villig att diskutera konsekvenserna av det fria skolvalet:

- Om det verkligen är en orsak kanske vi bör ha kompensatoriska inslag i systemet, för att ge mer stöd till skolor som har låga resultat. Men att elever och föräldrar ska välja skola den reformen har kommit för att stanna.

2012/2013

   Resultat: Ett ras. Svenska elever presterar under OECD-snittet i samtliga tre kunskapsområden. Också sett över tid har de svenska elevernas insatser försämrats. Den svenska resultatutvecklingen är den sämsta av samtliga deltagande länder.

Skolverket bedömer att problemet med bristande likvärdighet i svensk skola kvarstår.

Kommentarer:

- Vi är förvånade över djupet och bredden i nedgången. Det är en kraftig försämring och allvarligt, summerade Skolverkets dåvarande generaldirektör Anna Ekström.

Statsminister Stefan Löfven uttryckte stor oro:

- Det här är en nationell kris, sade han.

Jan Björklund beskrev situationen som allvarlig, men hävdade att reformer sjösatta under Alliansens styre så småningom skulle få effekt:

- Sverige kommer att komma tillbaka, sade han.

2015/2016

Resultat: Uppgång från historiskt låg nivå. Förbättring i samtliga tre kunskapsområden, till ungefär samma nivå som 2009. Förbättringen i naturvetenskap dock inom felmarginalen. Skolverket påpekar att eleverna visade mer motivation till Pisa-testerna än 2012, vilket till viss del kan förklara uppgången. Sverige åter på OECD-snittet i matematik och naturvetenskap, över snittet i läsförståelse.

Vad gäller likvärdighet visar Sverige en försämring i fem av sju indikatorer och ingen förbättring, jämfört med 2006. Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå.

Kommentarer:

- Det här känns som den vitamininjektion svensk skola behöver, sade Skolverkets Eva Lundgren, då ansvarig för Pisa i Sverige.

OECD:s Pisachef Andreas Schleicher var måttfull i sitt omdöme:

- Resultaten är inte storslagna. De är inte tillbaka på den nivå de var år 2000, men nedgången har brutits, och vi ser en försiktig förbättring

Statsminister Stefan Löfven (S) oroades över den fortsatt ojämlika skolan:

- Vi har ett skolsystem som är alldeles för marknadsorienterat. Det gäller att vända på det och föra till mer resurser till dem som behöver det.

2018

Resultat: De svenska 15-åringarna som deltog i Pisa 2018 får högre poäng i alla tre ämnen jämfört med förra Pisamätningen. Sverige ligger nu genomgående över OECD-genomsnittet.

Positivt är också att de svenska pojkarna knappar in på flickorna när det gäller läsförmåga. Negativt är att det fortfarande är stora skillnader mellan olika elevgrupper och skolor.