Professorn: "Därför är Pisa problematiskt"

Svein Sjøberg, professor emeritus i pedagogik vid universitetet i Oslo, är på väg till fjälls. Han undrar om Lärarnas tidning fått resultatet från Pisa 2018 i förväg.

– Ofta är det väldigt regisserad internationell lansering. De vill ju att Pisa ska ha största möjliga effekt, de har en intention. De vill förändra utbildningssystemet i den riktning de själva önskar. Och då önskar de maximal uppmärksamhet. Det är beskrivet i flera forskningsrapporter, säger han.

Japp. Svein Sjøberg är förespråkare för ett svenskt utträde ur den internationella undersökningen. Han menar att Pisa knappast mäter faktorer som är viktiga för svensk skola. Att datan är opålitlig. Samt att avsändaren, OECD, har som mål att skapa en strömlinjeformad och marknadsanpassad skola, snarare än att främja kunskap.

Pisa har funnits sedan år 2000. När blev undersökningen viktig?

– Den fick mycket uppmärksamhet redan från starten, mycket större än andra internationella studier som funnits i 30-40 år, som Timms och Pirls, det blev något helt annat. Timms har rötterna i 1970-talet. Den mäter samma saker, men baserat på ländernas läroplaner.  Hela debatten blev fullständigt förändrad i och med att OECD kom med sin Pisa-undersökning. Det är ett politiskt projekt, och det är normativt. Det är inte forskningssamhället som skapat ett pedagogiskt projekt utan OECD och representanter för alla regeringar.

Varför är det viktigt att det är en politisk avsändare?

– Utbildning har blivit det centrala för ekonomisk utveckling och konkurrens. Så det är helt naturligt att OECD intresserar sig för utvecklingssektorn, som en drivkraft. För oss som jobbar med utbildning är det väldigt bra att man får kvitto på att det är bra på många vis. För demokrati, utveckling, självständighet, deltagande. Men OECD handlar om ekonomi, inte utbildning. Det är inte bildning, personlig utveckling, empati och demokratiskt deltagande som står i centrum. Det primära är ekonomi och konkurrens. I ett Pisa-perspektiv blir barn uppfattade som humankapital, och skolans uppgift blir att producera humankapitalet. Timms och andra studier som gjorts under 50-60 år är mycket mer försiktiga med sina slutsatser och vi har inte något normativt mandat.

LÄS MER: ALLT DU BEHÖVER VETA OM PISA – GUIDE I 9 STEG

Du har mer kritik mot själva datan.

– Den internationella Pisa-rapporten visar vilka faktorer som ger goda resultat. Den visar att pengar till skolan spelar ingen roll, de offentliga utgifterna har ingen effekt, lärarlöner har ingen effekt, klasstorlek har ingen effekt, antal undervisningstimmar har ingen effekt. Ett märkligt resultat, inte sant? Det gör ju att man måste fråga sig kring giltigheten i svar och vad man undersöker. Sen har bruk av informationsteknologi en klart negativ effekt. De som tror på Pisa bör inte göra det som har negativ effekt. Vill man klättra i Pisa? Då ska läraren undervisa ur en bok, utan frågor, utan diskussion, utan direkt kunskapsförmedling. Enligt Pisa 2015 är det direkt, lärarstyrd undervisning som korrelerar bäst med elevernas Pisa-resultat.

Det kan göra att man får högre Pisa-poäng, men det gör att eleverna tappar självtillit och intresse. Det ser vi bland annat eftersom de som når högst i Pisa är de som är negativa till vidare utbildning.

Vilka konsekvenser har Pisa fått för Sverige?

– Både i Norge och Sverige, och i Danmark, har vi sett konsekvenserna. I Sverige har det blivit problem, skoldebatten är negativ. Och det går ut över lärarnas arbetssituation och självtillit. Det har skett en privatisering och kommersialisering utan jämförelse. Sverige är det mest nyliberala samhället i Norden.

Tycker du att Sverige ska gå ut ur Pisa?

– Ja, det anser jag. Men jag tror att Pisa är i färd med att mista något av den kraft det hade. I Norge är det flera partier som vill gå ur. Testen. Mätbarheten. Allt det där är barn av Pisa. Och när man gång på gång ropar på vargen och pratar om kris, då tröttnar man till slut.