"Pisaaffären är en praktskandal"

Riksrevisionen gav regeringen och Skolverket svidande kritik i en rapport i april 2021 efter att de granskat Sveriges deltagande i den internationella Pisaundersökningen 2018. Deras övergripande slutsats var att för många elever hade exkluderats och fallit bort från undersökningen i Sverige.

– Pisaaffären är är en praktskandal som skötts på ett otillbörligt sätt, säger Lars Hjälmered, (M) skolpolitisk talesperson.

Det stora antalet elever som undantogs var elever som antingen plockats bort (exkluderats) från att skriva provet på grund av funktionsnedsättningar eller bristande språkkunskaper eller elever som fallit bort på grund av att de inte infann sig när provet skulle skrivas.

Riksrevisionen ansåg att förklaringarna som lyfts fram inte stämde, det vill säga att det höga antalet exkluderade elever skulle vara en följd av många nyanlända elever från flyktingkrisen 2015. Riksrevisionen ansåg också att varken regeringen eller Skolverket hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att reda ut de tveksamheter som kommit fram i samband med undersökningen.

Hur ska förtroendet för Pisa återupprättas?

Riksdagen beslöt därför, efter gårdagens debatt i riksdagen, att regeringen behöver analysera hur förtroendet för Pisaundersökningen återupprättas. Men också säkra att internationella kunskapsmätningar, i den svenska skolan, genomförs på ett tillförlitligt sätt.

De skolpolitiska talespersonerna Fredrik Malm (L) och Fredrik Christersson (C) har lagt motionen som ligger till grund för riksdagens beslut:

– Det är allvarlig kritik som riktats via Riksrevisionens kritik. Det är nu viktigt att säkerställa att Pisa 2022 görs på ett riktigt sätt. Förtroendet för undersökningen är naggat i kanten av allt detta. Vi vill nu se att regeringen återkommer med hur detta ska återupprättas, säger Fredrik Christersson (C).

Utbildningsutskottet hade föreslagit att riksdagen skulle rikta ytterligare två uppmaningar till regeringen:

• att utreda ifall budget och ansvar för att genomföra Pisaundersökningen och andra internationella kunskapsmätningar som Timss och Pirls skulle flyttas från Skolverket till ett eller flera universitet.
• att säkerställa att elevdeltagandet i kommande Pisaundersökningar blir korrekt och se till att samtliga brister som framkommit i Riksrevisionens rapport åtgärdas.

De uppmaningarna togs inte med i riksdagens beslut. Moderaternas motion låg till grund för den första motionen om att flytta kunskapsmätningarna till universitet i stället och man hade även motionerat tillsammans med bland annat KD i den andra frågan.

Pisa borde flyttas från Skolverket

– Jag önskar att riksdagen hade tagit med de andra uppmaningarna också och hade gärna sett att man lade Pisaundersökningarna på ett eller flera universitet. Men det allra viktigaste är att riksdagen nu fattat beslut att regeringen nu uppmanats att se till att framtida undersökningar sker på ett tillförlitligt sätt så detta inte händer igen, säger Lars Hjälmered (M).

Han poängterar också att det viktigt att även det tas upp en diskussion om de nationella proven och att de blir rättssäkert behandlade genom en central rättning.

– Det var 5 år sedan det fattades beslut om det och ännu har inget skett. Det är ett problem som måste lösas, säger han.