Pisa 2018: Svenska elever lyfter i nya mätningen

Kring förra millennieskiftet, i Pisas barndom, låg Sverige i topp i läsförståelse. Trots förra årets höjning har svenska elever fortfarande inte nått tillbaka till samma nivåer som då. Inte på snittnivå.

Sedan förra Pisa-undersökningen har inte så mycket hänt, enligt OECD:s rapport. Även om de svenska resultaten är högre än då, är skillnaden inte tillräckligt stor för att innebära en verklig höjning.

Rent generellt är det ett medelår i Pisas rullor. OECD rapporterar inga större skillnader mellan Pisa 2015 och Pisa 2018, varken i läsning, matte eller naturvetenskap i alla deltagarländer.

– Svenska elevers kunskaper har förbättrats sedan 2012. Det är bra. Resultatet är tillbaka på samma nivå som 2006. Det är bra. Svenska elever presterar över OECD-genomsnittet. Det är bra. Men. Likvärdigheten har inte förbättrats. Det är inte bra. Det är ingen ny Pisa-chock, utan tvärtom en bekräftelse på att svensk skola är på rätt väg. Och jag är inte förvånad över resultatet, säger Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, vid en presskonferens.

Sverige landar på ett medel på 506 i läsning – vilket är fokusområde i Pisa 2018. Resultatet i matte blev 502 och i naturvetenskapliga ämnen 499. Snittet för OECD totalt ligger på 487, 489 respektive 489.

Det innebär att resultatet i samtliga tre tester ligger över medel, och att de är högre än förra Pisa. Dock påpekar OECD att höjningen inte är statistiskt siginifikant, det vill säga att även om poängen är högre är det inte frågan om någon större resultathöjning.

– De resultat som Skolverket presenterar idag får vi ändå se som en julklapp till hela Sverige. Nog för att jag känner till att barn och unga helst vill ha hårda julklappar. Men vi som jobbar i skolan vet att det bästa vi kan ge barn och ungdomar är kunskaper, mycket kunskaper. Det är en julklapp som alla barn och ungdomar har rätt att få. Så är det inte riktigt idag. Det ska vi komma ihåg när vi gläds åt resultaten i Pisa 2018, säger Peter Fredriksson.

Knappa 16 procent av de svenska eleverna hamnar i kategorien topp-presterare, samtidigt som dryga 13 lägger sig i botten.

Värt att notera är också att Sverige tillhör länderna med lägst andel femtonåringar representerade i testet. Detta innebär att resultatet till viss del är viktat för nysvenskar som förväntas prestera sämre i till exempel läsförståelse.

Ändå räknar Skolverket med att den stora invandringsvågen 2015 har påverkat resultatet negativt, framför allt i läsning. Att räkna enbart de svenska elevernas prestation, hade inneburit att Sverige varit tillbaka vid de höga resultaten från 2000 i läsförståelse.

– Vi kan se att de utlandsfödda presterar betydligt mycket sämre än dem med svensk bakgrund. Och ifall den gruppen ökar i antal och andel, kommer det att ha en påverkan på det genomsnittliga resultatet. Vi har räknat ut att den här gruppen har ökat med 2,2 procentenheter. Det medför en effekt på fyra poäng när det gäller läsförståelse. Hade andelen utlandsfödda varit på samma nivå som 2015 hade resultatet varit 4 poäng bättre. I matematik och naturvetenskap är effekterna något mindre, säger Anders Auer, undervisningsråd vid Skolverket.

Generaldirektör Peter Fredriksson manar till en viss försiktighet i användningen av resultaten.

– Pisaresultaten säger väldigt lite om varför resultaten går upp eller ner och inget alls om vilka reformer som vi eventuellt behöver. För att diskutera reformer och stora förändringar krävs nulägesanalyser och konsekvensanalyser, och inte minst att vi beaktar vad vetenskapen säger, säger han på presskonferensen.

Grannlandet Estland tillhör fortfarande stjärnorna, och har på lång sikt gjort stora förbättringar i resultat vad gäller läsning och matte. I år har medelresultatet sjunkit något, men inte tillräckligt för att innebära någon verklig försämring.

I Sverige har Finland länge varit ett skolmässigt mönsterrike. Men, trots sin topplacering, fortsätter trenden i negativ riktning, framför allt vad gäller naturvetenskap.

Polen rycker rejält vad gäller både matte och no, och håller sig kvar på samma resultat i läsning.

Bäst resultat har fyra kinesiska provinser, Beijing, Shanghai, Jiangsu and Zhejiang, där hälften av de testade femtonåringarna placerar sig i toppen.

Årets skräll hörs från Turkiet.

Landet ligger under OECD-medel, men har gjort en rejäl höjning sedan förra undersökningen, vilket bland annat resulterat i en klättring med 43 poäng inom den naturvetenskapliga provdelen sedan 2015.

Totalt har 5 500 svenska elever från 223 skolor deltagit. I hela världen deltar 600 000 elever i 79 länder.

Pisa 2018: Så gick det för svensk skola i undersökningen